![]() |
|||||
![]() |
|||||
| Detta är ett diskussionsforum. Skicka mail till gris@agrar.se eller faxa eller ring in dina synpunkter! Ta upp nya ämnen, diskutera med eller bemöt andra skribenter! |
|||||
|
Säg
din mening! |
|||||
| Senaste inläget ligger överst. - 090403 -Kan bara upprepa min sista mening i första inlägget: "Inte förrän ni sätter insatskapitalet fritt för varje medlem att hantera efter eget huvud är någonting ni säger trovärdigt". Håkan Magnusson 090402 Vart tog pengarna vägen? Håkan Magnusson går till skarpt angrepp mot Swedish Meats och menar att vi skall bryta mot lagar, regler och stämmobeslut. När SM sålde sin operativa del till HK fick man betalt i aktier i HK och 676 miljoner. Netto resultatet för affären beräknas till 160 msek. På stämman 2007 delades 140 miljoner ut till ägarna och 2008 delades 29 miljoner ut till ägarna. Både 2007 och 2008 var det 5 % ränta på insatserna och 3 % på emitterade insatserna. Håkan föreslår nu att vi skall betala ränta igen, helst 10 %. Det är inte möjligt i år enligt föreningslagen. Det är endast från fritt eget kapital man dela ut och Swedish Meats har ett negativt fritt eget kapital på 272 miljoner eftersom HKScan-aktien rasat på börsen. Swedish Meats har inte slarvat bort pengarna. Av den kontanta köpeskillingen på 676 milj har till medlemmarna delats ut 169 miljoner, 48 miljoner är utlånat till HKScan (till 8,5 % ränta). Den förlust som uppkommit på grund av fallande aktiekurs är tråkig, men det är en orealiserad förlust och det finns en stark förhoppning att aktiekursen kommer att återhämta sig. Swedish Meats likviditet är god och i kassan finns cirka 385 msek, dessa kommer bland annat från affären men är också medlemmarnas sparkonton. Vi har tvärtom varit mycket lyckosamma med vår kapitalplaceringsstrategi under året om man inte tar hänsyn till HKScan-aktiens börsras. Vi har faktiskt ett plus i våra räkenskaper på 24 miljoner innan nedskrivning av HKScan-aktien. Påståendet att SM slarvat bort medlemmarnas pengar är således felaktigt, såvida inte SM skall lastas för börsraset i HKScan. SM är en ekonomisk förening och vill någon ha SM likviderat måste en motion i det ärendet lämnas till stämman. Vi hade en motion om likvidation förra året som enhälligt röstades ner. Försäljningen av SMs operativa del 2006 genomfördes på ett föreningsriktigt sätt och vi är alla delaktiga i det. Medlemmarna röstade fram fullmäktige som sa ja till styrelsens förslag. Styrelsen lägger nu fram förslag till stämman att ändra från 5 års återbetalning av insatserna till 3 år när det gäller leverantörer som vill lämna föreningen. Detta är en anpassning till övriga kooperativa företag. Vi kan inte gå ner till noll år. Då skulle medlemmarna kunna gå ur och in igen samma år och alltid vara berättigad till utdelning, men aldrig ha något insatskapital, och detta skulle alltså innebära total dränering på alla insatser. Om vi skall vara fortsatta ägare till HKScan behövs insatskapitalet som bas för våra aktier i HKScan. SM är strategiska ägare i HKScan och nu arbetar vi med förutsättningarna för ett strategiskt ägande i Svenska Djur. Vi skall således inte bli operativa igen. Anledningen till engagemanget i Svenska Djur är att mer kraftfullt kunna påverka i den del av kedjan där viktiga delar av medlemmarnas produktionsförutsättningar och lönsamhet avgörs. Det är då inte konstigt att SM vill vara med och styra leverantörsfrågorna i Svenska Djur som Scan ändå kommer att bilda. Förväntningarna är stora på SM och vi själva är inte nöjda med utvecklingen för HKScan, Scan och SM. Det finns mycket som Swedish Meats behöver göra åt medlemmarnas situation. Att då bara "kasta in handduken" är inte lösningen. Lars Hultström Ordf Swedish Meats 090330 Swedish Meats, ge oss våra pengar! Med ”risken” att bli kallad ”gnällig föredetting”. Tar jag på mig rollen att klargöra vad jag tror är anledningen till de mångas frustration över Swedish Meats hanterande av våra pengar! Efter att ha besökt Swedish Meats ägarmöte i Kristianstad den 23/3, blir bekräftelsen ånyo bara än tydligare vad som bör ske med föreningen. Vi fick höra att insatserna numera ska jämföras med vilken aktie som helst och ses som ett riskkapital. Visst har det blivit så. Det är bara det ”lilla” problemet, att för många har det ofrivilligt blivit så. Och styrelsen tycks inte vilja ändra på det heller. Man har nu ändrat inlåsningen av insatserna från 5 till 3 år. Ja det är ju 2 år bättre, men fortfarande ett tvång!! Hade ni ändrat till 0 år stämmer plötsligt alla argument! Varken jag eller ni (förutom de av er som drev igenom affären med HK-Roukatalo) ska lastas för försäljningen av föreningens industri. Men ni ska lastas för den fortsatta hanteringen av våra pengar! Att insatsen för tillfället är värd 57 % av ursprungsvärdet är inget konstigt, jämfört med många andra aktier. Insatserna i Swedish Meats är däremot inte transparenta. Och går därför inte att jämföra med någon aktie alls. Inte heller avkastningen på insatsen går att jämföra med aktier. Räntan på insatsen?? Var tog den vägen?? Idag hade ni plockat billiga poäng om ni betalt en marknadsränta, som är tidernas lägsta. Lars H påpekade också att dom minsann redan delat ut 170 + 29 milj . Javisst det stämmer och var bra. Men de beloppen delades väl ut till stor del kopplat till leveranser av djur till Scan. Inte heller detta går att jämföra med en aktie!! Om ni hade velat, finns det väl inte något hinder att dela ut av de 380 milj ni har i kassan till ägarna. Tänk vad ni plockat poäng om ni gett 10 % ränta på insatsen! Det har aldrig varit tydligare än nu med skillnaden på ÄGARE och LEVERANTÖR. I den gamla världen var det inte alltid så lätt när kooperativet både ägde industrin och var leverantör till densamma. Efter försäljningen är det INTE så längre. Nu har Swedish Meats BARA ägare och Scan AB BARA leverantörer och det går INTE att blanda ihop. Så vad ni nu ”kokar” ihop med det s k ”Svenska Djur” är en gåta för många av oss?? Enligt vad vi hört ska där finnas alla ”bondenära” funktioner såsom inköp, avel, rådgivning, etc. Sånt som idag redan finns i Scan. Här ska Swedish Meats placera x antal miljoner kronor? Det är lätt att förstå Scan! Vill någon dela deras kostnader är de varmt välkomna! Åter igen, se skillnaden på Ägare/Leverantör! Nej, kära styrelse, jag tror er framtida uppgift är att ta föreningen från kartan! Jag är inte ens säker på att ni har medlemmarnas förtroende. Intresset är nu så lågt det kan bli. Det visar inte bara deltagarantalet på er sista röstning. 16 %!!! Inte förrän ni sätter insatskapitalet fritt för varje medlem att hantera efter eget huvud är någonting ni säger trovärdigt! Håkan Magnusson grisbonde 090327 Quality Genetics ser möjligheter! Syftet med att importera gener från Danmark är att stärka lönsamheten hos de svenska grisuppfödarna. Svensk grisuppfödnings långsiktiga konkurrenskraft är det enda, men synnerligen viktiga, motivet för importen. De raser som är aktuella är Lantras och Yorkshire. Den svenska Yorkshireaveln kommer att fortsätta parallellt med en import av danska gener. Hampshireaveln där vi är världsledande, berörs inte. Vi är ytterst noggranna med att inte äventyra den svenska djurhälsan. Därför har vi vänt oss till jordbruksverket med en begäran om ett utlåtande och en analys av riskerna. De förslag som vi lämnat till jordbruksverket innehåller minutiösa säkerhetsåtgärder och innebär bl.a. dubbla karantäns- och provtagningningsförfaranden. Allt för att undvika att införsel av smittor till Sverige sker. Svensk grisproduktion har de senaste 10 åren minskat i omfattning, främst beroende på en bristfällig lönsamhet och bristande framtidstro. Nödvändigheten av att stärka lönsamheten och också framtidstron är av yttersta vikt. Detta vill vi i Quality Genetics gärna hjälpa till med. Vi vet att det danska genetiska materialet håller en mycket hög internationell nivå. Vi vet också att framstegstakten inom den danska genetiken är hög. Vi anser att Sverige och övriga norden idag, och i framtiden, kommer att ha mycket svårt att hålla samma genetiska framstegstakt som Danmark. Den danska produktionen är ca 4 gånger större än den norska, svenska och finländska kombinerat. Detta gör att avelskostnaden i Danmark kan slås ut på en väldigt mycket större volym djur vilket i sin tur innebär att kostnaden per gris blir lägre. Precis som i vilken annan bransch som helst får man oerhörda skalfördelar med ökad volym. Man kan alltså lägga 4 gånger så mycket pengar på avel i Danmark än vad man kan i övriga norden innan man når brytpunkten då kostnaden överstiger framstegsvärdet. Det vore ytterst märkligt ifall detta inte gav resultat i form av bättre produktionsresultat och bättre lönsamhet. För att säkert veta om (vilket all rimlig logik talar för) och i så fall hur mycket bättre de danska generna är än de vi själva har, så vill vi ta in semingaltar av lantras och yorkshire för att kunna kvantifiera dessa skillnader. Vi vill helt enkelt jämföra och se hur stora skillnaderna är under svenska förhållanden, för att helt säkert veta hur det förhåller sig. Exempel: I Sverige låg antalet levande födda samt antalet avvanda smågrisar 2007 på 12,3 respektive 10,3 st. I Danmark så var siffrorna 2008 13,8 respektive 11,8. Hos de 10 procenten bästa besättningarna i Danmark låg siffrorna på 14,8 levande födda per kull respektive 12,8 avvanda per kull. Det vill säga de 10 procenten bästa producenterna i Danmark avvänjer en halv gris mer än vad vi har levande födda i genomsnitt. De 10 procenten bästa producenterna avvänjer 29,4 grisar per år. I Sverige finns det INGEN enskild producent som gör vad 10 procent av danska grisuppfödare gör. Då ska man också komma ihåg att dessa siffror är från ett land som har ett antal sjukdomar så som exempelvis PRRS. Dessa sjukdomar vill vi givetvis inte få in i Sverige och hade inte danskarna haft dem så hade deras produktionsresultat sannolikt varit ännu högre. Exempel: Du har en produktion på 100 suggor. Du ligger på 10,3 avvanda per kull. Med bättre genetiskt material så leker vi med tanken att du höjer denna siffra till 11,3. Vi antar att du ligger på 2,2 kullar per sugga och år. Marginalvärdet per avvand gris sätter vi till 400 kronor. Detta ger en ökad intäkt på 100 suggor *1 gris * 2,2 kullar per är * 400 kr/gris = 88 000 kr. Siffrorna ovan är bara ett exempel, resultatet kan givetvis vara både lägre men även högre. Här har exempelvis ingen hänsyn tagits till bättre foderomvandlingsförmåga etc. På Quality Genetics har vi fullt förtroende för den svenska veterinärkåren. Jordbruksverket, Svenska djurhälsovården, SVA och flera andra delar av den svenska veterinära organisationen har flera gånger visat stor kompetens och handlingskraft i smittskyddsfrågor. Man har visat sig kompetent nog att klara av och värna det svenska smittskyddet. Därför vänder vi oss nu med förtroende till dessa organisationer för att de skall värdera och analysera riskerna med en import av danska gener. Utifrån deras slutsatser kan vi sedan fatta ett beslut om vi skall genomföra importen eller inte. Vi anser att varken vi eller någon annan organisation kan uttala sig på ett trovärdigt sätt om smittskyddsriskerna förrän vi fått en samlad bedömning från Jordbruksverket och dess remissinstanser. Vi måste vara öppna för att det finns andra som kan vara bättre än vi själva. Svenskt lantbruk och svensk svinproduktion har redan lidit mycket på grund av sin självbelåtenhet. Vi är inte universalväldsmästare på grisuppfödning. En isolationistisk och självbevarande strategi riskerar i allmänhet att i första hand att skada de som isolerar sig. Om vi kan hantera import av danska gener på ett smittskyddsmässigt säkert sätt kommer svenska uppfödare att kunna välja mellan danskt och svenskt/norskt avelsmaterial. I det läget hamnar makten och avgörandet där det bör hamna, nämligen hos den svenska grisbonden. Det ska ALDRIG råda någon tvekan om att Quality Genetics står på utvecklingens och Sveriges grisbönders sida. Det gör vi till 100 %. Sedan får andra intressenter eller branschföreträdare redogöra för vad de står för. Quality Genetics måste få tillhandahålla bästa möjliga avelsmaterial för att stärka de svenska grisföretagarnas lönsamhet. Ludvig Nilsson Grisbonde, styrelseordförande, Quality Genetics Anders Johansson Grisbonde, styrelseledamot, Quality Genetics Jeanette Elander Tf vd, Quality Genetics 090319 QG måste ta fulla ansvaret för ev genimport från Danmark Genomförs galtimporten och staten backar ur sitt ekonomiska stöd i bekämpningen av smittsamma sjukdomar i svenskt lantbruk så får QG ta över ansvaret! Det är glädjande att höra att QGs ledning säger att man nu vill stärka lönsamheten och framtidstron hos de svenska grisuppfödarna genom ett bättre avelsmaterial. Vi trodde de tog det beslutet för 3 år sedan då QG och Norsvin beslöt sig på ett unikt sätt att samverka i avelsarbetet på gris. Den stärkta finansieringen som QG fick genom ett brett underlag gav dem alla möjligheter att göra en storsatsning på svensk yorkshire, något som man avtalat och även öppet deklarerat att man skulle genomföra. Fast det finns väl ingen som kan påstå att dessa pengar verkligen har satsats på svensk yorkshire? Åtminstone vi som köpare och finansiär av svensk yorkshire känner oss lurade. När det gäller galtimporten från Danmark så är det nog ingen som ifrågasätter att danskt avelsmaterial på gris håller en hög internationell nivå. Det som gör det så svårt är skillnaden i hälsonivå mellan Sverige och Danmark och hur den skall kunna upprätthållas på sikt särskilt när volymerna av importerade galtar ökar. För nog är det så att om QG känner sig orolig över framstegstakten på modersidan borde man rimligtvis vara minst lika orolig på fadersidan, speciellt eftersom att ägarna och samarbetsparters i Finland öppet uttrycker detta missnöje. Dessutom är skillnaden i avelspopulationerna mellan länderna ännu större på faderrassidan, den danska Duroc-populationen är idag nämligen ca 5 ggr större än QGs Hampshire-population. Även om man kan hålla uppe framstegstakten med en mindre faderraspopulation menar vi att det är uppenbart att det är en större import som planeras. Därför bör QG redan nu vara ärliga och tydliga på att man i framtiden avser importera betydligt större volymer av galtar än de 150 galtar/år som man nu har i sin ansökan till SJV. Kan det vara så att man inte vågar gå ut med detta i dagsläget p g a risken för avslag då ökar betydligt och få en repris från 2002 då man försökte förra gången? Man kan också fråga sig varför inte de finska ägarna till QG väljer att plocka in danskt avelsmaterial direkt till Finland, utan väljer omvägen via Sverige, om det inte finns några hälsomässiga risker. De har ju i princip redan lagt ned sin egen avel och är köpare av genetik från både Sverige och Norge. Vi kan inte nog poängtera vikten av att vi tillsammans arbetar för ett fortsatt grundmurat förtroende hos den svenske konsumenten för det svenska köttet. Vårt viktigaste mervärde mot konsumenten är tryggheten för det man köper. De experter och myndigheter som nu skall granska detta ärende har därför ett mycket stort ansvar där detta inte får riskeras, annars kan man göra Sveriges grisföretagare en björntjänst. Skulle importen sjösättas vilar även ett stort ansvar på QGs ledning. Vi menar och vill öppet deklarera att om det skulle bli så att den svenska staten med anledning av detta backar från sina åtaganden med ekonomiskt stöd för bekämpning av smittsamma sjukdomar i svenskt lantbruk så förutsätter vi att QG är beredd på att omedelbart ta över detta ansvar så att hela branschen hålls ekonomiskt skadelös. Hans Agné, Svenska Avelspoolen AB Peter Johansson, Dalsjöfors Slakteri AB Per Olof Dahlberg, Dahlbergs Slakteri AB Roger Olsson, Ginsten Slakt AB Cato Gustafsson, Skövde Slakteri AB Tommy Olsson, Team Ugglarp AB 081121 Så här resonerar jag som ordförande i Quality Genetics Quality Genetics har som syfte att förse sina kunder med ett så bra avelsmaterial som möjligt. Kostnaden för detta avelsmaterial får dock inte överstiga den ekonomiska nyttan. Quality Genetics framgång är helt och hållet kopplat till att vi kan ge Sveriges grisföretagare en bra produkt, det vill säga bra gener som ger friska, hållbara, produktiva och i övrigt lönsamma grisar. Avelsuppfödarna runt om i landet är viktiga och kunniga leverantörer till Quality Genetics. Precis som alla andra företag så vill Quality Genetics ha goda relationer med sina leverantörer. Men som i allt annat företagande är det kunden som är viktigast, och för Quality Genetics är det den svenska grisföretagaren. För det första så ska Quality Genetics drivas effektivt och ekonomiskt rationellt. För det andra, det viktigaste, är det av yttersta vikt för ägarna, Scan AB och KLS Livsmedel AB, att deras leverantörer har möjlighet att producera grisar av hög kvalitet till en rimlig kostnad. Lyckas Quality Genetics med detta, så tryggar det tillgången på råvara till slakterierna, samtidigt som grisföretagarnas konkurrenskraft mot omvärlden ökar. Vi kommer aldrig att få ekonomisk kompensation för låg genetisk nivå eller ineffektivitet i primärproduktionen. I och med att Norsvin har valt att säga upp samarbetsavtalet med Quality Genetics så ter det sig rimligt att se sig om i världen efter andra alternativ för att säkerställa och kanske till och med höja den genetiska nivån och framstegstakten. Detta skulle i så fall stärka Sveriges grisföretagares konkurrenskraft. Att inte undersöka dessa möjligheter skulle vara ett tjänstefel, framförallt när Norsvin som har sitt säte i det genomreglerade Norge uppenbarligen inte är nöjda med dagens samarbete. Vi kan inget annat göra, än att respektera Norsvins ställningstagande. Det vi däremot inte kan respektera, eller förstå, är deras sätt att ”förhandla” via massmedier eller olika grupperingar inom grisnäringen. Vi kommer att kommunicera den framtida samarbetsstrategin när pusselbitarna har fallit på plats. Vi arbetar för fullt med frågan och fokus ligger på att hitta en framtida lösning som blir riktigt bra för Sveriges grisföretagare. Tro inget annat. I vårt arbete med att sondera framtida upplägg så är hälsofrågan den allra mest centrala. En oerhört viktig framgångsfaktor för svensk grisproduktion är ett bra hälsoläge. Allt måste göras för att minimera framtida risker med nya smittämnen, detta gäller oavsett vilken samarbetspartner vi väljer. Det är alltid lättare att ställa kritiska frågor och avkräva ansvar än att axla ansvaret. I Quality Genetics tar vi ansvaret gentemot våra kunder och ägare. Förutom skyldigheten att arbeta för en god djurhälsa måste Quality Genetics arbeta för att svensk grisproduktion inte dör sotdöden. En sotdöd som skulle kunna bero på för låg genetisk nivå, dålig framstegstakt eller för den delen en för hög kostnadsnivå. I Quality Genetics har vi stor förståelse för att Sveriges Grisföretagare med spänning och stor nyfikenhet följer hur frågan kring avelssamarbetet kommer att utvecklas. Vi måste nu vara inriktade på att finna bra lösningar på vår avelsfråga. Att slå in kilar eller att på annat sätt misstänkliggöra de olika aktörerna riskerar bara att skada den framtida grisproduktionen i Sverige. Ludvig Nilsson Grisbonde och Ordförande Quality Genetics 081119 Ja, varför är det så tyst? Svar på debattinlägget Varför är det så tyst om grisaveln i Sverige? Det är en bra och insiktsfull inledning i debattinlägget nedan, där vi inte har mycket att tillägga, förutom att vi oroar oss för att vi tappar kompetens på SLU om svensk grisavel läggs ner. Det viktigaste för svensk framtida grisproduktion är att vi får en långsiktighet i avels- och livsvinsproduktion. På dom senaste åren har Danmarksspåret undersökts 2 ggr, olika Finska alternativ 2 3 ggr, och samarbetsformer med Norge är inne på tredje rundan. Litar någon på någon längre? I dom senaste turerna har Sveriges Grisföretagare valt att ligga lågt utåt för att inte slänga än mer grus i maskineriet, det gnisslar nog ändå! Vi hoppas på ett tvärnordiskt samarbete mellan Svenska, Norska och Finska producenter där producenterna och inte enbart slakten har ett inflytande, ett avelsarbete som syftar på att få fram starka, friska djur för nordiska förhållanden. Om det svensk Norsk Finska alternativet blir till stånd krävs det också att tillräckliga resurser tillförs annars är vi tillbaka på ruta ett igen om några år. Att avelskostnaden inte får överstiga 2.5 kr per slaktad gris kan vi sätta frågetecken för om vi ser på alternativen, med vårt unika hälsoläge och produktionsformer. En EU- plastbricka kostar 5 kr , en vaccinationsdos mot PMWS kostar 10 kr, vad kommer nästa vaccinationsdos att kosta? Sveriges Grisföretagare ordnar en Ordförandekonferens 20-21 november. Till konferensen är företrädare för Nordic Genetics, Norsvin och Avelspoolen inbjudna för att ge sin syn på saken. Vi hoppas på positiva, framåtsyftande och långsiktiga besked. Jan Vallgårda Ordförande Sveriges Livsvinsproducenter Annika Bergman Ordförande Sveriges Grisföretagare 081114 Varför är det så tyst om grisaveln i Sverige? Grisproduktionen i Sverige är unik jämfört med övriga EU. Listan kan göras lång, här kommer några exempel. • De svenska suggorna får röra sig fritt både under grisningen och under sinperioden. I övriga EU, Danmark exempelvis, är suggorna fixerade under grisningsperioden och i flertalet av EU-medlemsländerna är suggorna även fixerade periodvis i trånga bås under sinperioden. • I Sverige är uppfödningsmodellen ”all in - all out”. I Danmark är det vanligt med kontinuerlig grisning och omgångsuppfödning från tillväxtperioden. Omgångsuppfödning främjar hälsoläget i besättningar och förhindrar smittspridning mellan olika ålderkategorier av djur. Detta medför bättre djurvälfärd i svensk produktion. • Den svenska slaktgrisen har knorr på svansen. I t ex Italien har inte slaktgrisarna någon svans alls eftersom det är tillåtet med svanskupering redan vid födsel för att motverka kannibalism i senare åldrar. • Svenska grisar har tillgång till strö. I t ex Holland strör man inte gärna, då man anser det vara ett för tidskrävande arbetsmoment. • Svenska grisar är salmonellafria. Detta är mycket tack vare det gedigna arbete som bedrivs inom ”Salmonellakontrollen” med Svenska Djurhälsovården som huvudman. Inom EU har man fattat beslut om att öka djurvälfärden för livsmedelsproducerande djur (2001/93/;EG). Detta är förenat med ökade kostnader, då de produktionssystem som idag används i många av EUs medlemsländer inte är förenade med god djuromsorg. Där har den svenska grisproduktionen ett stort försprång. Sverige vet redan hur man bygger för, och hur man bedriver lönsam grisproduktion i lösgående system. Svenska grisföretagare kan föda upp friska grisar och behöver därför inte använda antibiotika i förebyggande eller tillväxtfrämjande syfte. Det nordiska samarbetetsavtalet för grisavel inom Nordic Genetics har sagts upp av Norge. En av anledningarna till detta är att man i Norge inte är nöjda med hur avelsarbetet för yorkshire bedrivs i Sverige. När Quality Genetics med Johan Andersson i spetsen talar om att man ser sig om efter andra samarbetspartners, exempelvis i Danmark, börjar frågorna komma. Hur resonerar man på Quality Genetics när man funderar på att överge sitt eget avelsmaterial och börja importera danskt avelsmaterial istället? Ska alla år av avelsarbete och satsningar på sunda, friska, produktiva och hållbara djur kastas ut på dynghögen? Vad händer år 2013 när EU-länderna ska börja ställa om sin grisproduktion? Borde inte de svenska generna vara hett eftertraktade då? Våra grisar är ju framavlade i lösdriftssystem. Är det realistiskt att all forskning som gjorts för att öka det genetiska framsteget hos svensk lantras, yorkshire och hampshire har varit förgäves? Vill svenska grisföretagare föda upp svensk/danska grisar? Vill konsumenterna äta svenskt/danskt griskött? Vet konsumenterna ens om vad som är i gryningen? Kan man garantera semindoser fria från infektionsämnen? Om inte, vem bär ansvaret för detta? Hur blir det med den salmonellafria grisproduktionen i Sverige? Vem på Quality Genetics kan garantera att svensk grisproduktion inte tappar i produktivitet? Hur vet vi att det danska avelsmaterialet fungerar i våra produktionssystem? Hur blir det med hållbarheten på suggorna? Med tanke på att varken Sveriges Grisföretagare, Svensk Köttinformation eller Quality Genetics har uttalat sig i frågan, kan man anta att det varken finns intresse för, eller kunskap och kännedom om, vad det innebär att avveckla svensk grisavel. Vad beror detta på? /anonymt inlägg 081114 Gå till dokument 081014 Priskriget över?? Nu när foderpriset sänks och marknaden på spannmål minskat så verkar slakterierna sakta in ökningarna på grispriset. De enda som håller fanan högt är privatsidan med ca 2 kronor per kilo fläsk och som mest 33 kr per smågris. Tydligen verkar det som vissa grisproducenter fortfarande tror på Swedish Meats och deras predikan om att det kommer bli bra. Detta är givetvis upp till var och en sia om men i dessa slimmade och effektiviseringstider så bör man kanske titta mer i plånboken än att tro på ett slakteri som inte haft högst notering de sista åren? Vid ett möte med Magnus Lagergren i Skara, vid ett satellitmöte (Dönstorp, Vara) så lovade Lagergren att Swedish Meats och Scan skulle bli konkurrenskraftiga framöver gentemot de övriga slakterierna. Har vi sett något av detta än så länge? Jag har inte märkt något i alla fall! Har ni? Det enda som ryktas och ges ut är åter igen specialavtal till de producenter som de vill premiera. Är detta rimligt? Dessa specialavtal sa Lagergren på mötet i Skara inte existerar, men jag har själv sett ett av dessa. Vem får då betala dessa avtal? Jo det är ju alla de som inte är tillräckligt stora i antalet levererade djur. Är detta riktigt? Är en gris mer värd hos en bonde med 500 suggor än med 50 suggor? Egentligen inte, men att det är billigare att köra 500 grisar än 25 förstår alla. Men ska det behövas specialavtal för det? Frågan är om det finns något förtroende kvar hos de producenter som inte har specialavtal? Hos mig är i alla fall förtroendet totalt borta även om jag levererar mycket mer än 25 grisar per leveranstillfälle! Men ändå verkar det som att, även om kritiken är hård och stor, så fortsätter många producenter skriva på avtal, detta tack vare specialavtal. Var går smärtgränsen för deras förtroende? Det finns slaktsvinsproducenter som haft tomma stallar, som fått hela två kronor per kilo fläsk högre än vad noteringen är, bara de sätter in överstående smågrisar. Jag tycker detta är helt fel. De som ska ha de pengarna är de som är lojala och som tar emot smågrisar hela året och inte de lycksökare som väntar på överskott på smågrisar. Jag får gratulera de som lyckas, men det är inte er som jag kritiserar utan Swedish Meats. Ska inte alla ha rätt att tjäna pengar, oavsett om man är slakt- eller smågrisproducent? Det slakteriet som inte betalar tillräckligt bra håller ned priserna på hela marknaden. Vilket drabbar alla till slut. Om Swedish Meats och Scan nu ska vara konkurensmässiga, så är det dags att visa det nu, eller? Annars kan vi, som vissa önskade, tidigare lägga ned föreningen och ge ut pengarna till medlemmarna, det är bäst för alla! Kanske vi på detta sätt får upp grundnoteringen? Ni producenter som sitter mitt i denna smet och är frustrerade och irriterade, jag vet hur det är. Stå på er och kämpa. När ni kan göra något åt er situation gör detta och var inte rädd för att byta slakteri, för alla producenter behövs, stor som liten och alla har rätt att tjäna pengar oavsett vilket slakteri ni tillhör. Jag tog steget från Swedish Meats och Scan till privatsidan, för jag vill använda mina pengar till investeringar och renoveringar och inte för att några högt uppsatta inom föreningen ska slarva bort dom. Vad har detta slarv kostat svenska grisproducenter? Henric Dahlin gårdsmästare Brotorp, Tråvad, Västra Götaland 081003 Förvirring med tredje eko-märke Man tittar en extra gång i almanackan, är det månne första April? Nej, vi skriver den 2 oktober 2009, och Scan meddelar att man nu ska slopa Krav-märkningen av kött och istället uppfinna en egen märkning. Iden är så tokig så man baxnar, och när man läser motiveringarna vet man inte om man verkligen ser rätt! Första förklaringen är att man vill slippa hålla på med olika märkningar, nu när det EU-ekologiska köttet ska ut i butikerna.. Har det fortfarande inte gått upp för Scan att man är till för kunden?, och inte tvärtom? Förklaring nummer två går heller inte av för hackor; Det blir förvirrande för kunden när det blir för många märkningar! Och hur råder man då bot på det? Jo man uppfinner ytterligare en, en svepande och totalt intetsägande märkning som man vill kalla Scan-ekologiskt, där man kan stoppa in både det EU-ekologiska och det Kravproducerade, och slippa förklara skillnaden. Och visst har man en poäng i detta, det är svårt att förklara skillnaden för kunderna även för oss som håller på med produktionen dagligen. Men det borde man tänkt på innan man sjösatte den EU-ekologiska produktionen. Det finns ett utbrett misstroende mot allehanda märkningar, och jag vill nog påstå att Kravmärket är ett av de som kunder i allmänhet har en tilltro till, detta efter så många års uppbyggnad och tydlighet, det är ju ett genomgående märke som spänner över alla produktområden. Att då tro att man plötsligt kan skapa ett nytt märke, som redan i sitt presenterande meddelar att det ska innefatta kött med olika produktionssätt, är inte bara dumt och dömt att misslyckas, det går även tvärt emot alla undersökningar som visar att kunder efterfrågar mer vetskap om köttets ursprung, mer närproducerat och tydligare profilering av produkterna. När man på detta sätt försvårar för kunden, undrar man vad Scan´s vilja egentligen är? Vill man ha bort det ekologiska köttet helt och hållet? För oss är det nu inte svårt att förstå varför detta kommer nu, det är ju nu det EU-ekologiska köttet ska ut i butikerna, och nu inser man att det finns ett problem i hur det ska presenteras. Och då väljer man det enklaste sättet istället för att , som man borde, marknadsföra det EU-ekologiska på export och mot grossister och storkök, där upphandlingar gör det möjligt att förklara vad produktionen innebär. Den tiden finns inte när kunden gör sina snabba val vid köttdisken, där ska man använda sig av välkända märkningar. Man kan ju undra hur detta förslag har kommit till? Förmodligen någon välbetald konsult i Stockholms innerstad som kom på iden? Och då kan man ju fråga sig hur många tiotals miljoner som ska satsas på att förklara vad märket innebär? Och, framförallt, varför det tillkommit.. Att Scan inte är ett riktigt så bergfast varumärke som man kanske tror, visar ju den nyligen uppkomna konflikten med Coop, och att då ge sig ut på riktigt djupt vatten igen, vittnar om en märklig inställning till kunderna. En inställning som jag hoppas kommer att skapa en sådan debatt så Scan tar sitt förnuft till fånga och drar tillbaka detta vansinniga förslag, innan mer skada åstadkoms. Ingvar Wogenius Kravgrisproducent 080922 Behövs svenskt griskött? Frågan har den senaste veckan ställts på sin spets då Coop har slängt ut Scan från butikshyllorna. Varumärket Scan står för svenskproducerat kött och är en av de viktigaste marknadskanaler som svenska bönder har. Äntligen har vi sett att Scan haft priskurage när det gäller svenskt griskött. Man får nämligen ingenting för ingenting, och med den betalningsnivå som svenskt griskött har till oss grisbönder så kommer det att bli allt större risk för att den svenska julskinkan är en bristvara i framtiden. Man undrar vilken planet inköparna på Coop befunnit sig sista tiden? Utbudet på griskött har minskat på den europeiska marknaden, priserna har stigit kraftigt i hela Europa. Tyvärr har svenska grisköttet harvat i bottenligan under lång tid. Mitt svar på frågan om svensk griskött behövs, blir naturligtvis ett obetingat ja! Vi behöver dessutom öka svensk grisproduktion av många olika anledningar. Svenska grisar lever under väsentligt bättre förhållande än grisar någon annanstans inom EU, fritt gående med tillgång till halm ger gott hälsoläge. Svenska grisar har knorren kvar medan grisarna i Europa regelmässigt kuperas eftersom risken är stor att de utvecklar kannibalbeteende i trånga stall med dålig närmiljö. Svenska grisar äter svensk spannmål, vilket ger det vackra ljusa böljande fält som vi svenskar älskar. Den svenska grisen är världsbäst på foderomvandling och det betyder att den är klimatsmart, den växer fort på lite foder för att den är frisk och föds upp i en bra miljö helt enkelt. Dessutom har salmonella aldrig hittats i svenskt griskött till konsument! Det sägs att konsumenten har makten och väljer vad som efterfrågas, riktigt så enkelt är det tyvärr inte, konsumenterna får vackert välja det som finns i butikshyllorna ser vi nu. Med dagens koncentrerade handel så innebär det att mindre än handfull människor har makten över om kotletten är svensk, dansk eller tysk. Det är trist fakta som vi behöver vara observanta på som konsumenter, för redan nu finns situationer där valmöjligheten är spårlöst borta. För hur stora val har våra barn och åldringar när de äter sin lunch i kommunernas regi? I den offentliga upphandlingen styr enbart pris kan jag lova, inte djurvälfärd. Den kommunala inköparen av kött kan sitta vägg i vägg med djurskyddsinspektören som har till uppgift att se till att svenska djur har det bra. Vi lever i dubbelmoralens tid där en del av vår valfrihet som konsument mest verkar vara en chimär. När Coop väljer bort Scan i hyllorna så väljer man bort den svenska konsumentens valmöjlighet att själv bestämma över vad som skall serveras hemma vid köksborden och man ser ner på den svenske bondens möda att ta fram en produkt som håller världsklass i djuromsorg och köttkvalitet. Man tar inte heller sitt ansvar i klimatfrågan utan öppnar upp för ytterligare import. Så upp till bevis nu Coop, låt den svenske konsumenten bestämma när valfriheten blir för dyr, ni kan bättre än så här! Annika Bergman Ordförande Sveriges Grisföretagare 080717 Inte rimligt sänka noteringen! Att grispriset nu är på uppgång har märks ett tag. Privatslakterierrna leder fortfarande noteringarna med ett antal kronor, både på slakt- och smågrissidan. Men i stället för att höja så sänker Scan priset per smågris. Vi har alla förlorat massor med pengar i denna djupa och svåra kris. Är det då rimligt att sänka priset? Eller vill Scan stötta fler slaktsvinsproducenter när de nu har överskott? Jag tror snarare att det kommer ta lite längre tid innan det blir brist än vad vi hoppas på, tyvärr. Vd Cato Gustavsson på Skövde slakteri har visst lovat 2 kr ytterligare upp på priset, ett mycket bra initiativ. Men det viktigaste är att prisnivån hålls uppe så vi får slicka de sår vi fått med låga priser på fläsk och höga foderpriser. Det är det viktigaste! Då behövs det ytterligare höjningar på alla håll. Henric Dahlin Gårdsmästare Brotorp, Tråvad, Västra Götalands län Kommentarer vid omröstningen på GrisPortalen - 080418 Ja. Viktigt att vi är delaktiga i producentnära frågor. Magnus Björkman, Kåseholms Säteri, 27397 Tomelilla 080416 Ja. Jag tror på ett liv även efter nuvarande kontrakt 080411 Vi säger nej till Svenska Djur AB och när avtalet går ut ska vi aldrig leverera till Scan. Lars Lorin. Ps. Bra med omröstning. 080404 Förtroendekapitalet för Scan HK/Scan AB är förbrukat hos grisföretagaren. Detta är nästan lika allvarligt som lönsamhetskrisen i näringen. Slavkontrakten missbrukas från Scans sida och sätter marknaden ur spel. Jag har subventionerat finska aktieägare (och handeln) tillräckligt! Då Scan AB ägs av Scan HK är det mycket svårt att förena bondens lönsamhetsintressen med aktieägarintressen i ett gemensamt ägt marknadsbolag. Scans oprofessionella hantering av kontraktsfrågorna samt usla förhandlingsförmåga med handeln och därmed helt orimliga avräkningspriser är ytterligare faktorer som gör att förtroendet och framtidstron för ett marknadsbolag med Scan känns som ett mycket tungt steg bakåt för grisföretagarna. Swedish Meats skall istället agera på egen hand och med böndernas lönsamhetsintressen som största uppgift ha ambitionen att bli marknadsledare både pris- och förtroendemässigt. Vi som grisföretagare är fria att välja vilka partners vi vill etablera våra affärsrelationer med. Vill Swedish Meats fortsatt verka på marknaden och ha viljan att göra marknadsmässigt rättvist lönsamma affärer för bönderna, bör ett samarbete med Scan HK/Scan AB absolut undvikas ! Henrik Flädjemark, grisföretagare, Vessigebro 080403 Vi skall inte ta kostnader för verksamhet som vi sålt om vi inte skall sälja till fler kunder än SCAN. Förtroendet är förbrukat. Förvalta aktierna i väntan på uppgång. Ola Jakobsson 080402 Inga mera onödiga mellanhänder mellan mig och konsument 080402 Om Svenska djur AB skall agera så skall det vara för all svensk produktion, och vara en fri aktör på marknaden, ej sitta i knät på en aktör för då får man inte den bästa avräkningen till producenten. Christer Ohlsson, Wäggarps gård, Eslöv 080401 När till och med Svenska staten säljer ”BOLAGET” förstår inte jag varför vi bönder skall vara så inkrökta att vi bildar ett nytt. Slarva inte bort våra pengar, utan låt den som vill, få ut sina insatser snarast! Enda möjligheten för Scan att överleva på sikt är att vi bönder ägnar oss åt det vi kan (producera) och låt proffsen sköta Scan. Efter många års vanskötsel saknas visserligen dom i organisationen, men i en fungerande marknadsekonomi löser det sig. Christian Aronsson, Fjällbacka (nötköttsbonde och stor beundrare av grisportalen) 080401 Vi kan inte ha kvar SM bara för att styrelsen skall kunna sitta kvar och uppbära arvoden. 080331 Vill HKScan ha grisar till sin slakt, får de väl för katten fixa det själva. Det är upp till HKScan att bli ett attraktivt företag som svenska bönder skulle kunna tänka sig att lämna slaktdjur till. Rättvis betalning, så att man inte behöver känna sig lurad varje gång ett lass går iväg, är nog det viktigaste, (lär av viss privata slakterier). Dessutom behöver svenska bönder oberoende rådgivare som inte går något slakteris eller foderföretags ledband. Maria 080331 Låt Scan sköta inköp av djur själva, när inget fristående bolag sköter det. 080331 Varför bilda ett försäljningsbolag samägt med en eventuell kund (Scan)? 080331 Inget förtroende, varken för HKScan eller Swedish Meats 080331 Finland ska inte vara med. Kan vi få bättre grispriser om Finland äger 50 %? Gör avslut på Swedish Meats 2 april! Vi måste göra avslut för Swedish Meats nu! Detta är vårt bestämda budskap till fullmäktige 2 april, att inte gå in i några nya äventyrliga affärer med ett djurbolag. Swedish Meats engagemang i Svenska Djur AB kommer att bli ett nytt problem för svensk köttnäring, inte en tillgång. Vi behöver nu arbetsro inom grisproduktionen och ägna oss åt att tjäna pengar. Låt marknadskrafterna styra, då fungerar näringen. Det är dessutom förödande att lägga 25 mkr av böndernas pengar, och mycket arbete, på ett nytt bolag som andra kan sköta bättre och till lägre kostnader. Swedish Meats talar om ett arbetsbehov från 100 medarbetare. Detta gånger 1 800 arbetstimmar blir alltså 180 000 arbetstimmar per år. Det motsvarar en stor industri som borde tjäna mycket pengar. Blir det så? Vi tror inte det. Svenska Djur AB blir garanterat den typen av bolag som snart efter bildandet kommer att kräva ägartillskott. Då försvinner ännu mer av Swedish Meats pengar. Bara rådgivningen och annat problematiskt som ska stoppas in i bolaget, säger oss, och de flesta av grisföretagarna, att bolaget inte kommer att bli konkurrenskraftigt på en fri marknad. Flertalet grisföretagare känner väldig uppgivenhet, vad gäller Swedish Meats framtid. Man har tröttnat på att engagera sig. Det märktes inte minst vid vårt regionmöte, där vi noterade att det t o m var svårt att få någon att ingå i valberedningen. Förslaget till Svenska Djur AB är inte väl underbyggt. Rösta nej till förslaget! Jörgen och Bo Andersson Nydals Suggring Tvååker 080328 Likvidation inget alternativ Så uttryckte sig stämman föregående år. Ändå spekuleras det nu om likvidation av Swedish Meats. När Scan såldes till HK uttrycktes andra synpunkter såsom, ”att vara strategiska ägare i HK”. Swedish Meats skulle bli delägare i ett av Nordeuropas största livsmedelsföretag. Man ville ha inflytande genom styrelseposter. Slutförhandlingen ledde fram till att Swedish Meats fick en del K-aktier för att få ännu mer inflytande i HK. Att nu ett år senare diskutera likvidation känns inte som ett långsiktigt tänk. Vad är det som får oss att tro att allt skulle bli guld och gröna skogar bara på ett år? När jag valdes till ordförande för ett år sedan såg jag ett intressant upplägg för Swedish Meats som en av ägarna i HKScan. Jag trodde, kanske enfaldigt, att medlemmarna satt punkt för det gamla och nu såg nya möjligheter med HKScan för Swedish Meats. Jag brukar jämföra försäljningen av Scan till HK som en fotbollsmatch. Det blev ett resultat av den matchen och det måste vi alla acceptera och den matchen går inte att spela om. Nu är det nya förutsättningar och det är viktigt att vi tar till vara på dem. Svensk köttindustri är nu till största delen utlandsägd. HKScan, Danish Crown och Atria är de största aktörerna på den svenska marknaden. Både Finland och Danmark har betydande överskott, speciellt på griskött. En inte allt för kaxig svensk attityd kunde nog i detta läge vara klädsamt för de svenska uppfödarna. Om Du var dansk eller finländsk bonde, hur skulle Du resonera då, om det fanns möjlighet för avsättning av dina djur på den svenska marknaden? Till årets stämma finns endast en motion om likvidation. Den motionen avslogs av regionen. Vi upplever inte heller att det finns en önskan om nedläggning av Swedish Meats från de breda lagren av medlemmar, däremot behöver alla medlemmar pengar och frågan är hur vi inom styrelsen kan hjälpa till. Vinsten på försäljningen av Scan till HK blev 166 miljoner. Förra året delades det ut 140 miljoner och i år föreslår styrelsen ånyo 140 miljoner, när börskursen för HKScan repat sig. Det finns även möjligheter kommande år om vi sköter våra och HKScan sköter sina kort rätt. Det finns två grupperingar som tjänar på att Swedish Meats likvideras, dels de som slutar/slutat sin produktion och de som inte tror på HKScan och tänker lämna så fort som möjligt. Dessa grupper tjänar på att Swedish Meats läggs ner för då kommer ”övervärdet” i Swedish Meats att delas ut. Det är inte utan att jag ibland tänker på KLS. Där finns inga övervärden och medlemmarna får inte ut mer än ca 80 % av insatserna. I Swedish Meats finns både insatser och övervärden och det skapar problem i medlemsleden. Styrelsen får in olika förslag från medlemmar, allt från ”dela ut alla pengarna” till ”behåll pengarna för vi kanske skall bygga ett nytt slakteri i Jönköping”. Styrelsen måste här fatta långsiktiga och strategiskt riktiga beslut för medlemmarna. Vi måste också tänka lite längre än till den katastrofala ekonomiska situationen som medlemmarna för tillfället upplever. Likvidation är alltså ingen bra långsiktig lösning för framtiden. Lars Hultström ordförande Swedish Meats 080314 Ur krisen föds styrkan Under många år renodlade föreningsslakten sin verksamhet och nermonterade näringspolitisk bevakning och produktionsrådgivning. Det skapades en otydlighet om vem som drev utvecklingsansvaret i dessa frågor. Som en följd av förra årets affärshändelser i slaktindustrin och den frustration som många grisföretagare känner så ställs högre krav på Sveriges Grisproducenter. Idag står vi kraftfullt samlade i arbetet för grisföretagarnas konkurrenskraft, starkt förankrade underifrån. ”Sveriges Grisproducenter påverkar genom aktiv näringsbevakning och medverkar till att skapa förbättrad konkurrenskraft för den enskilda grisföretagaren” Ett av huvuduppdragen för Sveriges Grisproducenter är att vara drivande i de näringspolitiska frågor som berör oss. Vi är en självklar remissinstans för myndigheter och talesman för grisföretagarna. Bland annat arbetar vi nu med att få bra lösningar på följande regeringsuppdrag till Jordbruksverket: • Regelförenklingar • Djuromsorgsprogram • Riskbaserad tillsyn • Förprövning (förenkling/smittskydd) Samtidigt ser vi att produktiviteten stagnerar i svensk grisproduktion. För att vända den utvecklingen krävs samarbete och stor målmedvetenhet, plattformen är Lönsamt Grisföretagande. Där finns visionen om ett branschutvecklande Kompetenscenter, en vidareutveckling av dagens Svenska Pig. Svenska grisföretagare ska ha det stöd som kollegor i Danmark har i Landsudvalget, eller som nötköttsbönder har i Taurus. Vi ska skapa ett kraftfullt Kompetenscenter med företagsutveckling, forskning och rådgivning, öppet för alla, tillsammans med de aktörer i branschen som är villiga att verka för utveckling av hela den svenska grisproduktionen. I såväl myndighetsarbetet som den företagsutvecklande rollen har vi strategiska nätverk. Genom vårt goda samarbete med LRF, med de resurser som finns där både ekonomiskt och i kompetenta människor, samt i nära samverkan med den expertis som Svenska Djurhälsovården innehar, så möts vi idag med respekt från Jordbruksverkets sida. Ett gott exempel på vikten av samarbete är de förändringar i L 100:an som åstadkoms. Sveriges Grisproducenter har också ett ansvar att bidra till grisföretagarnas konkurrenskraft när det gäller att analysera marknaden. Som oberoende organisation kan vi medverka till att grisföretagaren har tillgång till redskap som vässar affärsmässigheten, vi arbetar nu intensivt för att förverkliga detta. Bakom Sveriges Grisproducenter står majoriteten av den svenska grisproduktionen. Vårt tydliga uppdrag är att verka för den enskilda grisföretagaren oavsett vid vilket slakteri dennes grisar möter sitt öde. Skall kräftgången i svensk grisproduktion brytas så måste alla krafter sträva åt samma håll, särintressen får inte överskugga målet. Ett lönsamt grisföretagande som skapar tillväxt på den enskilda gården. Styrelsen för Sveriges Grisproducenter genom Annika Bergman, ordförande & Margareta Andersson, verksamhetsledare 080112 Svar från Annika Bergman, Sveriges Grisproducenter: Sveriges Grisproducenter kommer att ha en åsikt gällande marknadsbolaget och dess möjligheter när det presenteras ett färdigt förslag. Vi kommer troligen att ha medlemmar som är positiva och medlemmar som är negativa. Sveriges Grisproducenter är en företagarförening. Som sådan kan vi alltid kommentera det som rör marknadssituationen för våra medlemmar. Däremot kommer vi inte att kommentera ägarfrågorna i Swedish Meats, det är upp till den föreningens medlemmar att avgöra vad man vill med kapitalet och ägandet. Självklart är detta inte alltid en lätt gränsdragning då det ena påverkar det andra. Annika Bergman 080211 Svar från Lars Hultström, Swedish Meats: -Ingen info än. Vi kommer med förslag innan första regionmötet 26 februari. 080211 Dalabönderna frågande inför marknadsbolag Ett privat möte med sju stora nötuppfödare och Dalarnas samtliga sju grisuppfödare hölls i Stora Skedvi, Dalarna, tisdagen 29 januari. Mötet var föranlett av bristen på information från Swedish Meats styrelse om det eventuella marknadsbolaget. Informationsbristen har skapat oro bland medlemmarna i Dalarnas Grisuppfödare. Vad ska vi ta ställning till på de kommande regionmötena? För vår del hålls regionmötet i början av mars, söderut i februari. Hela den här frågan känns väldigt svävande och osäker och medlemsdemokratin är helt satt ur spel. Vi vill ha ett färdigt förslag presenterat redan nu, som vi har tid att tänka över innan vi deltar i regionmötena. Deltagarna vid mötet i Dalarna ansåg att Swedish Meats ska likvideras och alla tillgångar delas ut till ägarna. Om behovet uppstår, att producenterna behöver samarbeta för att få bättre priser, eller rationellare transporter, så bör den frågan komma upp från producenthåll och inte genom styrning uppifrån, ansåg mötet. Risken med ett stort kollektivt marknadsbolag med stora initiala tillgångar är, att pengarna försvinner i marknadsbolaget och inte kommer oss till del. En fri marknad där producenterna själva kan bestämma vart de ska skicka sina djur och till vilket pris, ansåg mötet vara det bästa alternativet. Vi är fria företagare och måste idag tänka och agera som sådana. Därför längtar vi efter den dag då våra kontrakt löper ut och vi själva kan bestämma. Vi producenter befinner oss f n i ett oerhört pressat läge. Att då hålla inne våra tillgångar i en förening som inte har någon funktion och dessutom fortsatt dra insatser på avräkningen, är rent av provocerande. Det föder tankar som inte ens lämpar sig för skrift! Vad anser föreningen Sveriges Grisproducenter i denna fråga? Tiden börjar rinna ut. Vi måste ha en ordentlig genomlysning av frågan om marknadsbolag före regionmötena! Dalarnas Grisuppfödare 080110 Galvad inredning, eller inte? När inredningsfirmorna säljer sina inredningar är det ingen köpare som ifrågasätter om inredningen är galvaniserad eller inte. Under de senaste 30 åren har samtliga firmor, med något undantag, alltid levererat varmgalvaniserad inredning. Längre tillbaka var det enbart målad inredning som gällde. Ni läsare som varit med några år inom grisbranschen, kommer säkert ihåg att alla inredningar från Alfa Laval var blå, Mera Systems var gröna, osv. All målning var tidskrävande, men det som gjorde att varmgalvaniseringen kom igång starkt, var bl a miljöaspekterna vid målning. För att klara miljökraven måste stora investeringar göras och eftersom galvaniseringen var tämligen billig och mer rostskyddande än målning, var det ganska naturligt att alla målade inredningar mer eller mindre försvann från marknaden. Man har ju alltid sagt att inredningar till grisstallar måste vara galvaniserade, så de inte rostar. Alla vet dock att även en galvaniserad inredning rostar. Och var rostar den? Jo, från golvet eller spalten och 30 cm uppåt. Resten av inredningen klarar sig så länge byggnaden står. Skillnaden inte så stor Jag byggde mitt första svinhus 1976. Jag arbetade då på en firma som hette Mera System. Mera System tillverkade bl a svininredningar. Min chef och företagets ägare erbjöd mig att plocka ihop inredning till mitt svinhus från fabriken, men för att det skulle bli riktigt billigt skulle jag ta överbliven och lite udda inredningar. Jag fick ihop 44 riktigt fina boxar. Det som skiljde boxarna var att en del var omålade, en del var målade och resten varmgalvaniserade. Min erfarenhet från detta stall är, att gödselgångsgrindarna och nedre delen av samtliga hörnstolpar rostade upp i princip samtidigt. Troligen hade den inredning som var varmgalvaniserad lite längre livslängd, men det var knappast märkbart. Med detta vill jag säga, att zinken gör inget underverk på svininredningar. Stor prisuppgång på galvaniserat Godstjockleken är viktigast Massivt material i beröring med gödsel En gödselgångsgrind ska enligt Infomatics idé se ut på följande vis. Sidorna ska bestå av plattjärn. Längst ned mot spalten ska det ligga ett massivt rundjärn. 75 mm ovanför detta ska det ligga ytterligare ett massivt rundjärn. På detta rundjärn har vi 14 mm lodräta rundjärn, med cc-avstånd 80 mm. Om vi hade nöjt oss med enbart rundjärn i botten, så hade de lodräta rundjärnen på 14 mm fått en betydligt kortare livslängd. Som vår grind ser ut nu, kommer inte gödseln att ligga mot de rundjärn som är 14 mm. Samtliga stolpar ska ha massiv nederdel. Antingen 40 x 40 mm eller 50 x 50 mm, allt efter önskemål. Infomatic AB har sedan tre år sålt tämligen många inredningar som inte är galvaniserade. Flera av de större grisuppfödarna i landet har valt ogalvaniserat. Visst är det trevligt med inredningar som glänser av zink. Men till vilket pris? Och bortsett från det glamorösa, till vilken nytta? /080110 070822 070803
070504 061211 Nej 061209 Nej 061209 Nej |
|||||