Fermenterad hemodlad raps kan ersätta all soja

Använd ditt gårdsproducerade proteinfoder, t ex hel raps, utan komplettering med soja i foderblandningarna. 35 kr per smågris kan du tjäna, om du redan i dag har en anläggning för fermentering. I annat fall kan du köpa fermenterat rapsprotein och ta vara på möjligheten att sälja GMO-fria, och klimatsmarta, grisar. Det är också värt en del pengar i vårt svenska betalningssystem för slaktgrisar.

Våtfoderspecialisten fick i år Agromekpriset för sin patenterade metod att göra ett heltäckande proteinfoder av lokala proteingrödor, då vanligtvis raps, rapskakor, eller bönor som kan vara bl a åkerbönor eller bruna bönor.

-Målet har varit att ta fram en lokal proteinprodukt till ett pris som kan konkurrera med importerad soja, säger Jens Legardt, Vådfoderspecialisten. Vi är nu framme vid en kommersiell produkt, eller licens för hemmaanvändare, där sojan kan uteslutas. Men forskningen fortsätter. Nästa år bygger vi en fullskalig försöksanläggning vid Kolding. Vi har fått 11,3 milj dkr ur danska förnyelsefonden, som också ska räcka till nästa års forskning och försök vid Foulum, en fakultet under Aarhus Universitet.

-Vi ska med dessa investeringar och försök bevisa att konceptet håller i alla väder och förhoppningsvis kommer det fram nya idéer kring fermentering av proteingrödor.

Försöken i Danmark och Sverige omfattar f n 100 000 slaktgrisar, samt smågrisar. Proteinet fungerar även till hela behovet hos kycklingar, mink m fl djur.Den anläggning som använts för fermentering av rapsprotein i Sverige finns hos Bröderna Bergsland, Eskilstuna. De har kört 5 - 6 månader med proteinfodret.

Fermenteringen bryter ned bitterämnena och frigör engergi, protein och fosfor

Raps används ju redan idag som del av proteinbehovet hos grisar. Men den bittra smaken av raps sätter gränser. Med fermenteringen tar man bort dessa gränser. Vid fermenteringen äter bakterier upp de ämnen som smakar illa och bryter ner dem. Nedbrytningen av bitterämnena är en stor del av fördelarna med fermentering, men det finns fler.

18 % mer energi ur rapsen, ökad smältbarhet hos rapsproteinet, betydligt högre utnyttjande av rapsens fosfor, hela 75 % mer, är fler fördelar.

Att det går att utvinna mer energi ur rapsen, beror på att fermenteringen bryter ned fibrerna och gör dem mer smältbara i grismagarna. 18 % är en ganska säker siffra, enligt gjorda försök.

Ökningen av upptagbart protein beräknas till ca 15 %. Där får fortsatta försök ge mer exakta värden. Samma gäller ca 75 % mer upptagbart fosfor. Fosforn är hårt bunden i rapsen, men frigörs till ganska stor del av fermenteringen. Större delen av grisens fosforbehov tillgodoses med fermenterat protein.

Till fermenteringens fördelar ska också nämnas mindre CO2 till atmosfären, eftersom raps ofta är en lokal råvara, kanske producerad på gården, medan sojan kommer från andra sidan jordklotet.

Försök och praktiska erfarenheter visar att grisarnas maghälsa förbättras med fermenterat proteinfoder, jämfört med soja. Soja har ofta negativ påverkan på grisarnas magar. Praktiska användare kan se bättre konsistens på avföringen hos smågrisarna.

Något för ekologisk grisuppfödning

I de länder där fiskmjöl används i stor utsträckning, kan kostnaderna sänkas en hel del. Fiskmjöl är dyrt, förutom att det är lite suspekt att använda fiskmjöl från fiskarter som fiskas (utfiskas) för mjölets skull. Rapsen blir inte utfiskad!

-Det finns för lite protein i världen. Med den här metoden att fermentera raps, kan mer protein tas ut ur de proteinvaror som redan används, säger Jens.

För ekologiska grisuppfödare är den nya tekniken än mer välkommen än för andra. I ekologiska besättningar är det ont om lika bra alternativ till soja. Hos alla andra är fermenterat protein ett välkommet alternativ, eftersom alla former av raps som inhemskt proteinmedel blir mycket bättre./LG 101201


Jens Legardt rekommenderar starkt att fodertillverkningen läggs minst 30 m från stallarna, av hygienskäl. Fermentering kräver god foderhygien.

Blandarkar tillverkas biligast ev betong, och de ska vara två, men det går givetvis att använda andra material.

Läs även: Fermenteringsanläggning bör ligga 30 m från stallarna