Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Försäljningen rullar på trots att semestrarna är slut. Vi märker något minskning för förpackningarna till konsument och att handeln inte är lika mycket på hugget som under semesterperioden. Men allt går bra att sälja. Och vi märker att skolorna börjat, men inte så mycket pga att vi är så små på marknaden.
-Det är balans för slaktgrisar, men det är mer smågrisar på marknaden och vi måste anstränga oss och laborera med tömningar av stallarna för att bli av med smågrisarna. Det är en märklig situation att det är överskott på smågrisar vid den är tiden på året.

KLS Ugglarps och Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -

Skövde Slakteri:
Tommy Ögren: -Skolorna har börjat och därmed ska det lagas skolmat och dessutom fyller man upp sina lager. Det går åt många produktionsvaror, kött, fett, småfläsk, osv. Skolorna köper mycket blandprodukter som falukorv och kokta korvar som fläskkorv, frukostkorv, osv. Sidfläsket är det stor efterfrågan på.
-Samtidigt har de lunchrestauranger som varit semesterstängda öppnat. Som exempel kan nämnas att tre lunchrestauranger här på slakthusområdet varit stängda. De fyller också upp sina lager. Alla charkfabriker går nu för fullt. Handeln visar också god efterfrågan.
-Det har alltså varit en mycket god vecka för försäljningen och det väntas bra försäljning ytterligare ett par veckor. När lagren är fyllda avtar dock efterfrågan något.
-Samtidigt avstannar försäljningen av karré. Skinkan ligger där den ligger.
-Alla grispriser är oförändrade. Det är överskott på smågrisar, men inget stort. Överskottet så här års förvånar oss fortfarande. Slaktgrisar har det gärna kunnat få vara några till. .

Dahlbergs Slakteri
Glenn Jönsson: -

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -Nu närmar sig den tid då vi tillagar karré och kotlett i stekpannan på spisen, i stället för på grillen i trädgården. Det är inte slut med grillandet ute i det fria, men försäljningen sjunker rejält. Utegrillandet håller ju uppe konsumtionen av grillprodukter.
-Men vi ska se framåt. Om 4 - 5 veckor är det dags att ta upp rotfrukterna. Då stiger konsumtionen av bl a rotmos och till detta ska det vara rimmad lägg.

Lövsta Kött
Ulf Tillman: -

Knorrevången
Mikael Dahl: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Snellmans
Tomas Gäddnäs: -.

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert:


Danish Crown
Det är inte dålig försäljning som nu leder till ett lägre pris på slaktgrisar. Den starka euron trycker de hemtagna priserna på exporten till länder, där Danish Crown säljer i dollar, yen och pund.
-En relativt stor andel av vår försäljning avräknas i dessa tre valutor, som sedan 1 maj fallit mellan 6 - 8 %. Samtidigt har marknaden inte varit så stark, att vi fått igenom betydande prishöjningar. Till kunderna i Asien kompliceras historien ytterligare av att våra amerikanska konkurrenter är hjälpt av en förhållandevis svag dollar. Men vi försöker trycka på och förhoppningen är fortsatt stabil efterfrågan, förklarar Søren Tinggaard, underdirektör i Danish Crowns exportavdeling.
-Marknaden för färskt griskött i Europa är fortsatt stabil, med god balans mellan utbud och efterfrågan.
-Fabrikerna i norra Europa håller på att fylla upp lagren, medan fabrikerna i södra Europa fortsatt har stängt för semester. Så det är fortsatt låg aktivitet hos en del av våra kunder inom industrin för förädling, säger Søren Tinggaard.

ISN, Tyskland
EFortsatt balans på EUs grismarknader
De europeiska grispriserna rör sig knappast alls. Jämfört med förra veckan har marknaden inte ändrat på något avgörande sätt. Marknaden är balanserad.
I södra Europa är det turisterna som håller marknaden stark. I norr har semesterfirarna återvänt hem. Marknaden är stabil och de volymer slaktgrisar som bjuds ut är hanterbara.
Tyvärr har det inte blivit några prishöjningar. I vissa länder har det varit en helgdag och därmed utebliven slakt. Det har saknats stimulans för att få priserna att gå upp.
I Frankrike föll ändå priset med 1 cent. En fransk bedömare av marknaden säger att det blir en återhämtning kommande veckor. I England fortsatte trenden och priset föll igen.
Trend på tyska marknaden: Marknadens intressenter var i veckans början övervägande positivt stämda. Utbudet av slaktgrisar är fortsatt överskådligt och det är lätt att sälja grisarna. Det visar sig om detta räcker till en prishöjning.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Vilseledande kring SLF
Under de två senaste veckorna har jag behandlat uppgifter om SLF som jag till stor del läst i Lands e-tidning. VD för SLF Christian Nyrén påstår att dessa uppgifter är till vissa delar fel. Vem är det då som svamlat till det? Lands journalist eller SLFs VD?
Det får vara hur det vill. Då är det på sin plats att Nyrén redogör för de grispengar som kommer ifrån slakten av grisar, ca 2,5 milj.kr per år. Hur ser det ut de 3 senaste åren? Varför går så stor andel till Gård & Djurhälsan?
Det är helt fel att pengarna som kommer ifrån slaktgrisledet i så liten utsträckning går till projekt inom samma led. Varför är det så svårt att få en redogörelse för denna delvis mörklagda verksamhet kring de pengar som sägs gå till forskning? Finns här korruption?
Alla som tvingas betala denna slaktsvinspeng hoppas jag att man känner till att pengen är frivillig och att man kan begära att den inte dras på din avräkning.

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
-

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Kött, kött, kött
”Mindre, men bättre kött” var och är budskapet från föreningen Vi Konsumenter när vi tog tag i frågan redan 2011. Vår debattartikel ”Att äta mindre kött är allas ansvar” publicerades i SvD i februari 2014 – för drygt tre år sedan. Och köttdebatten har fortsatt med hög intensitet. Gunnar Rundgren och Ann-Helen Meyer von Bremens debattinlägg i Svenska Dagbladet, 10 augusti, ”Bättre för klimatet med fler betesdjur” har rört upp mycket känslor. Om man skriver att ”Det bästa alternativet till intensivuppfött nötkött är inte kyckling eller sojaprotein utan naturbeteskött. Det bästa alternativet till en intensifierad mjölkproduktion är inte havredryck eller läsk utan betesbaserad mjölk” så är det klart att motkrafterna mobiliserar. Veganer, Mat – och miljöinformation, Oatly, m fl, kan väl knappast acceptera att hållandet av nötkreatur och får i någon form kan vara en positiv klimatåtgärd. Chalmers har i tidigare debattartikel i SvD pekat ut nötköttet som den största miljöboven. Och kycklingbranschen ordnar en hållbarhetsbrunch den 23 augusti!!
Jag läser också ett inlägg från Javier Godar, från Stockholm Environment Institute, som pekar ut nötkreaturen som huvudorsaken till skövlingen av regnskogen. Att bli vegetarian skulle kunna halvera de mat-relaterade utsläppen per capita säger Godar. Elin Röös, SLU (Köttguidens skapare) och Maria Nordborg, Chalmers, skriver som replik i SvD: ”Det finns inga studier, gamla eller nya, som stöder påståendet att svenska naturbetesmarker generellt sett kan lagra in så mycket kol att det kan kompensera för idisslarnas metangasutsläpp. I en klok diskussion måste idisslarnas växthusgasutsläpp vägas mot de fördelar som betesbaserad livsmedelsproduktion innebär”. Och Gunnar och Ann-Helen pekar på att deras debattinlägg inte bara tar upp betesmarkernas potentiella kolinlagring. Det handlar också om djurhållningens industrialisering. Jag håller med Elin Röös när hon och Maria Nordborg klargör att man håller med Rundgren och Meyer von Bremen om att betesbaserad lamm-, nöt- och mjölkproduktion har många fördelar, inte minst vad gäller djurvälfärd och bevarandet av den biologiska mångfalden. Dessutom är grovfoderbaserad animalieproduktion resurseffektiv eftersom djuren omvandlar gräs och andra fiberrika foderråvaror som människor inte kan äta till näringsrika livsmedel. Vi får inte glömma att livsmedelstrategin faktiskt innehåller en målsättning att öka produktionen av naturbeteskött.
Världsnaturfonden, WWF gör för närvarande en utvärdering av Köttguiden. Köttguiden togs över från SLU och publicerades 2015. Kriterierna var biologisk mångfald, bekämpningsmedel, djurens välfärd och klimatet. 2016 utökades kriterierna med antibiotikaanvändning, efter tydligt önskemål från såväl konsumenter som producenter. I Finland har WWF valt en annan väg för sin köttguide. Man har bara miljökriterier inklusive näringsläckage med omtanke om Östersjön. Man har marknadsfört den tydligt ut till konsumenterna. I Sverige har det varit ganska tyst kring Köttguiden sedan maj 2016. Det är synd tycker jag. Den är trots förenklingarna en bra faktabas för valet av olika sorters kött. Att vi i Sverige skulle råda WWF att utesluta djurvälfärd och antibiotika som kriterier, ser jag som uteslutet. Jag vill se mer offensiv marknadsföring av svensk Köttguide. Jag vill gärna hitta mer naturbeteskött i butik. Hur ska regeringen stimulera till ökad produktion? Jag vill att ”svenska” mejeriföretag tydligare marknadsför att den svenska mjölken och osten mjölken kommer från kor, som betar på sommaren.

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.

Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel!