Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Grispriserna är oförändrade. Det är brist på smågrisar och balans i slakten.
-Försäljningen rullar på, men det är inget som sticker ut den här årstiden..

KLS Ugglarps och Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: .-

Skövde Slakteri:
Tommy Ögren, -Priserna är oförändrade v 6, balanserna oförändrade och marknaden är som föregående vecka. Det är magra veckor den här tiden på året. Folk äter pölsa, korv och isterband och håller på pengarna.
-Orsaken till att vi minskat slakten 15 % sista kvartalet 2016 och 5 % på helåret 2016 är att hemmamarknaden inte behövt mer kött. Det slaktar vårt behov av grisar. Vi har gått ner i volym för att få ut maximalt pris för för köttet. Det är en bluff från charktillverkarnas sida när de säger att det inte finns tillräckligt med svensk köttråvara. Om de ringer Skövde Slakteri, så får de köpa det de behöver. Vi ska fortsatt ligga på 100 nöt och 5 000 grisar per vecka.
-Det gagnar ingen att jaga fler grisar att slakta för statistikens eller marknadsandelarnas skull. Ekonomin i slakten hänger inte på volymen, utan vad som går att sälja till bra priser. Att slakta för frysarna ger ingen ekonomi.

Dahlbergs Slakteri
Glenn Jönsson: -.

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -

Lövsta Kött
Ulf Tillman: -

Knorrevången
Mikael Dahl: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Snellmans
Tomas Gäddnäs: -.

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert:


Danish Crown
Som vanligt den här årstiden är det stilla på den europeiska marknaden för färskt griskött.
-Efterfrågan är låg och vi säljer speciellt kotlett och skinka om än trögt på marknaden. Framändar, karré och bog går något bättre och understöds av fin efterfrågan från Kina, säger Søren Tinggaard, som är underdirektör i Danish Crowns Exportavdeling.
Ryggfläsk till engelska marknaden ligger lågt och efterfrågan är vikande.
till länder utanför Europa är efterfrågan från Kina nu tillbaka på en tillfredsställande nivå efter det kinesiska nyåret. Samma gäller Japan, där det är god ordersituation.

ISN, Tyskland
Priserna går åt olika håll på slaktgrisar i EU
Priserna på slaktgrisar i EU-länderna går åt olika håll. Tyska priset är mest iögonenfallande och måste sänkas igen efter en vecka med huspriser som fronderade från den gemensamma noteringen. Varje försök att höja priset pga det knappa utbudet har hittills misslyckats i år. Belgien och Österrike följde efter med reducerade priser.
Situationen är helt annorlunda i Frankrike. Senast höjdes priset för andra gången i rad sedan utbudet av slaktgrisar var märkbart mindre än den väntade efterfrågan. Således, Frankrike rankas nu först bland de fem länderna med betydande grishållning. Spanien har under två veckor följt en positiv prisbana.
En generellt stabil situation rapporteras från Danmark, Holland, Irland och England. Det holländska priset är sedan årets början ryckt allt närmare prisnivån för de fem länderna med flest grisar, eftersom underlaget för beräkningarna ändrats. Från årsskiftet gäller det nya underlaget slakteriets pris exkl moms.
Tendens på tyska marknaden: Den starka efterfrågan på slaktgrisar fortsätter i Tyskland. Men pga den väntade sänkta temperaturen i väderleken är det inte utsikt till ökat utbud slaktgrisar. F n är det således en positiv utveckling av marknaden.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Finnarna har ledsnat på Göran Holm
HKScan är inte nöjd med utvecklingen i Scan Sverige, varför styrelsen väljer att sparka Göran Holm. Göran har varit mycket offensiv på produktutveckling och marknadsföring och inte i onödan slumpa bort varor som Scan gjort tidigare. Däremot har det inte vidtagits nödvändiga åtgärder för att rationalisera bland anställda och då framförallt minska antalet tjänstemän.
HKScan i Finland har brottats med en större korruptionsskandal som säkert har kostat mycket. Köpet av den svenska slaktdelen framstår alltmer som ett stort misstag. I Finland har deras grisbönder nationella subventioner, varför Scan i Finland betalar mindre för slaktdjuren till bonden. Med detta faktum säger det sig själv att den svenska delen med högre avräkningspriser inte blir konkurrenskraftig med Finland förrän dessa subventioner är borta. Konstigt att de som gjorde upp försäljningen av Swedish Meats inte insåg detta.
Nu har ju Lantmännen gått in i HKScan efter att ha köpt röststarka aktier av Sveriges Djurbönder. Hoppas att HKScan kan bli proffsigare eller avveckla svenskdelen och sälja den till Lantmännen.
Grisgeneralen har varit ledig ett par veckor och dessutom bytt ut den gamla datorn till nya ”skarpare” grejer.

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
O

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Hur ska det svenska djurskyddet säkras?
Sven-Erik Bucht har i samband med livsmedelsstrategin betonat att det svenska djurskyddet inte ska sänkas. Många förslag i propositionen har hämtats från Konkurrenskraftutredningen, med undantaget för förslaget att sänka svenskt djurskyddsregelverk till EUs nivå. Detta var LRFs förslag och har framförts av LRF under hela processen. Men Bucht har varit tydlig i media och det framgår också av propositionen. Under presskonferensen den 30 januari talade Bucht lite kryptiskt om regler för miljö och liknande, som inte nödvändigtvis behövde tas bort. Det som uttalats från regeringen har också bäring på den kommande propositionen om en ny djurskyddslag. Men i djurskyddsutredningen talas om flexibilitet och målstyrning. Djurskyddsutredaren flyttade också mycket av regelverket till Jordbruksverket för att uppnå flexibiliteten. Kritik framfördes från flera håll, att detta innebär att politikerna fråntar sig sitt ansvar för att lagstifta om ett bra skydd för djuren. Det måste till ett politiskt ansvar för konsumenter, djur och miljö, vilket tydligt har framförts från konsument – djurskydd och miljöorganisationerna. Det finns risk för att politikerna kryper undan sitt ansvar och överlämnar till Jordbruksverket att säkra ett gott djurskydd. Frågan om certifiering dyker upp som ett alternativ till lagstiftning. Certifiering är ett bra komplement till lagstiftning, men kan inte ersätta lagstiftning, som ska se till att alla djur i Sverige har det bra – inte bara en viss del. Dessutom lämpar man då över en del av ansvaret till konsument och marknad. LRF fortsätter att hävda (kanske fullt förståeligt med tanke på LRFs strategi) att det är inte lagar som skapar konkurrenskraft. Trots tydlig marknadsföring av detaljhandeln och branschorganisationerna att djurskyddslagen är en konkurrensfördel för svenskt kött, mjölk och ost.
Bucht har i sina presentationer pekat på behovet av att kontrollerna utvecklas och likriktas, något som har spelats in till departementet av flera intressenter. Och hur flexibilitet och målstyrning ska kombineras med en likriktad och rättssäker kontroll återstår att se. Både djurägare och kontrollanter tjänar på tydlighet och förutsägbarhet. Det blir inte lätt. Nu har också föreslagits ett rådgivningsprogram för djurhållningen, typ Greppa Näringen. Frågan är hur detta ska användas i djurskyddsarbetet. Ska det ersätta vissa djurskyddsföreskrifter? Enligt säker källa avlövas nu föreskrifterna för sällskapsdjur. Kommer samma sak hända för lantbrukets djur?
Jordbruksverket har och kommer få en nyckelroll. Om LRF får som man vill kommer lantbrukets konkurrenskraft tydligare ingå i verkets instruktion. Men det borde räcka med vad som står idag: ”Statens jordbruksverk har som förvaltningsmyndighet inom jordbruksområdet, fiskeområdet och därtill knuten landsbygdsutveckling till uppgift att arbeta för en hållbar utveckling, ett gott djurskydd, ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet och en livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna”. Här ingår med andra ord såväl ett gott djurskydd som konsumentnytta. Jordbruksverket avlövar nu sina forum för diskussion och förankring. Jag har vid ett flertal tillfällen påpekat att man i förankringen ska ha med hela kedjan och inte sluta vid detaljhandeln. Man måste inkludera civilsamhället som konsument-, djurskydd- och miljöintressenter. Förändringen av föreskrifterna för bete för nötkreatur var ett skräckexempel. Endast näringen var med under utarbetandet av förslaget. Låt oss slippa sådant i fortsättningen!

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.

Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel!