KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Försäljningen rullar på bra och vi har fått en viss meförsäljning inför påsken. Men det är inga produkter som stickar ut. Grillvarorna har inte efterfrågats mer än tidigare. Men nu är det vackert väder på västkusten och vi kan vänta grillvädret när som helst.
-Det är balans i slakten och brist på smågrisar. Priserna är oförändrade. .

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -Vi höjer priset på slaktgrisar 20 öre, övrigt är oförändrat. Det är fortsatt brist på smågrisar. Det finns lite överstående slaktgrisar som följd av helgerna, men vi räknar med att slakta i kapp ganska snart efter påsk.
-Påsken är en stor mathelg. Vi går nu säsongsmässigt in i en stark period för griskött. Grillen börjar så smått dra. Starkare marknad tillsammans med effekterna av vårt rationaliseringsarbete med KLS/Ugglarps gör att vi kan höja slaktgrisen nästa vecka.
-Till sist vill jag önska alla en riktigt
GLAD PÅSK!

Skövde Slakteri:
Ove Konradsson: -Priserna är oförändrade, det är brist på smågrisar och lite överskott på slaktgrisar. Det beror på att vi inte hunnit stycka mer. Vi kör för fullt. Påsken innebär färre slaktdagar och vi får därför lite kö i slakten.
-Det är inget som sticker ut i försäljningen inför påsken. Det är mest charken som kan sälja mer.

Dahlbergs Slakteri
Håkan Alqvist: -Alla priser är oförändrade v 13.

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -

Lövsta Kött
Ulf Tillman: -

Knorrevången
Mikael Dahl: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -

Danish Crown
Priset stiger och gäller för de kommande två veckorna
Vårsolen skiner nu på den europeiska marknaden för färskt griskött. Efterfrågan är markant stigande och därför höjs priserna på i stort sett alla styckade detaljer.
-Påsken infaller mycket tidigt i år och det har bidraget till att försäljningen satt igång både till detaljhandeln och industrin runt om i Europa. Det har fått balansen till att flyttas en smula, så att inköparna nu har ställt in sig på lätt stigande priser, säger Søren Tinggaard, underdirektör vid Danish Crowns exportavdelning.
Den senaste veckan har priserna stigit både på kotlett, bog, skinka och hela framändar. Den brittiska baconmarknaden börjar också att röra på sig, men är något mer avvaktande.
Till marknaderna utanför Europa är det bra försäljning till både Kina och Japan just nu.
-När vi ser på den kinesiska marknaden, är det verkligt hög aktivitet för ögonblicket. Efterfrågan är riktigt god och vi ser också stigande priser på en stor del av de varor vi säljer till Kina, säger Søren Tinggaard.

ISN, Tyskland
Priset fortsatte upp förra veckan
Marknaden för slaktgrisar i Europa fortsatte sin positiva tendens. De flesta priser steg ännu en gång pga den ökade efterfrågan på griskött som påsken svarar för. Riktningen för priserna bestämdes som vanligt av tyska priset med ett plus 4 cent. Det Holländska priset följde efter på nästan samma nivå. I Danmark, där priset varit oförändrat senaste veckorna, steg priset med 4,2 cent till 1.324 €. Därmed leder Danmark åter rangordningen i gruppen fem största grisländerna i EU och degraderade Frankrike, Spanien, Tyskland och Holland till platserna bakom.
På den österrikiska grismarknaden verkar det vara trångt. Priset följde inte med resten av Europa och grisföretagarna fick nöja sig med oförändrat pris. Efterfrågan är en besvikelse för den österrikiska köttindustrin. I Frankrike blev priset oförändrat. Efterfrågan är god och utbudet är tillräckligt. En fransk observatör väntar att utbjudna volymer ska minska de närmaste veckorna. I England är marknaden svagare än tidigare veckan och volymerna lägre pga kortare slaktvecka.
Trend på tyska marknaden: Marknaden verkar stabil på den nivå som uppnåtts och situationen balanserad. Men det blir färre dagar till slakt över påskhelgen och då blir det överutbud på slaktgrisar. Det blir slakterierna som kan bestämma hur mycket som ska köpas in.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Veterinärmaktmissbruk?
Vi ser på senare tid allt fler anmälningar om brister på våra slaktdjur, utförda av besiktningsveterinärerna vid våra slakterier i Sverige. Är verkligen slaktdjuren i så mycket sämre skick nu emot för bara något år sedan?
Besiktningsveterinärerna tolkar reglerna ungefär som ”fan läser bibeln”. Orsakerna ligger i huvudsak på oerfarna veterinärer som i en del fall dessutom har en personlig övertygelse kommen ifrån diverse aktivisthåll.
Jag har varit besöksvärd för veterinärstudenter i 27 år och ser en mycket allvarlig attitydförändring i kombination av mycket låg erfarenhet av lantbrukets djur. Idag är det endast ett fåtal som har erfarenhet av våra husdjur och veterinärutbildningen har hela tiden minskat de praktiska övningarna för studenterna. Kunskaperna i djurhantering är mycket låga hos de färska veterinärerna och ännu mindre i djurens beteenden.
En veterinär bör likt hundarna förstå att man biter inte den hand som föder en!

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
Att hålla i hatten i den svenska matdebatten
Så påskglad jag och många med mig blev då vi läste att efterfrågan på svenskt kött är hög och att lönsamheten i svinsektorn bedöms som god. Kanske blir det snart en profit som lockar uppfödare till nyinvesteringar i stallar.
Aldrig har väl så många, de flesta glada amatörer, som i dag, känt sig manade att i media tala om hur köttproducerande svenska djur ska födas upp. En i sammanhanget för mig ny skribent listade häromdagen i DN det som bönderna bör göra för att tillfredsställa handeln, köttätare. naturvårdare, m fl. Till min glädje och förvåning hade hen faktiskt överst på sin långa lista uppmaningen "betala bönderna för de mervärden de skapar". Bra början !
Men det hörs också annat i mediabruset, t ex följande:
"Jag och många med mig kommer inte att välja svenskt om man börjar fixera suggor, minskar utrymmet för kycklingar och grisar och inte släpper ut korna på bete". Uttalandet (hotet) kommer från en akademiskt hederskanoniserad bloggare, opinionsbildare och centralt placerad konsumentföreträdare med hög (allt högre enligt några) röst. Så skrämmande. Tänk om det skulle gå så långt att vår hemmamarknad för kött reduceras till leverans av enstaka köttlådor a la torparen Göran Persson och motsvarande för den köpstarka eliten på Stockholms lyxkrogar. Och övriga, på rent trots, köper utländskt, (där ursprung och djurskötsel man väl inte kan veta så mycket om)! Utan en stabil hemmamarknad för mat är det kört för svensk köttproduktion i någon större skala, enligt proffsanalytiker. Vi har varken kompetens eller volymer att ta upp köttexportkampen mot de redan stora och etablerade. Sen trodde jag i min enfald att det hörde till vanlig anständighet och intellektuell hederlighet att avvakta resultat av pågående departementsutredningar och akademisk forskning om just inhysning av suggor, ytkrav, kor på bete, m m. Men man blir luttrad inför det hotfulla i vardagen, särskilt en sådan här kväll då hela Europa hukar i rädsla inför nästa attack.
Den ensamstående låginkomstmamman som inte kan gå på Grands Veranda-buffé eller köpa dyra köttlådor utan får nöja sig med billig köttfärs (se min blogg 38/15) kom tydligen upp på en matdiskussion i huvudstaden för en tid sedan. Om jag läste rätt lyste medkänslan med sin frånvaro. Hon uppmanades i stället i lätt raljerande ton att prioritera, dvs äta annat än kött, om det var för dyrt. Här verkar matdebatten i Stockholm vare nere på den nivå vad gäller kompetens och verklighetsuppfattning som tillskrivs drottning Marie-Antoinette i Paris på 1700-talet. När hon hörde att det arma folket inte hade bröd, sa hon: Så låt dem då äta bakelser!
Min hälsning till slut inför påsken får bli en variant på julens grötrim.
Utan bondeprofit, inga svenska ägg till stadens elit.

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Även en sugga i bur kan vara frisk. Svensk djurskyddslag kräver mer än friska djur!
”Det är inte lagstiftningen som levererar de svenska mervärdena” säger Helena Jonsson, LRF i en replik till Johanna Sandahl i DN. Det är bönderna som garanterar friska djur hävdar Helena. Men friska djur räcker inte. Djurvälfärd/djurskydd är både friska djur och djur, som ges möjlighet att bete sig naturligt – allt detta enligt svensk djurskyddslag, som gäller fortfarande. Marknadsföring av svenska animaliska livsmedel har byggt på att vi i Sverige har en stark svensk djurskyddslagstiftning, som har konsumenternas och handelns förtroende. Och det förtroendet ska man vara rädd om. Det var väl budskapet från Johanna Sandahl. Djuromsorg prioriteras högre än ekologiskt av konsumenterna. Hårdrar man LRFs resonemang skulle man acceptera att suggor stängs in i bur, eftersom dessa kan vara friska, liksom kor, som står på stall året runt eller näbbtrimmade höns. Ska djuren transporteras 14 timmar till slakt i Sverige? Är det så man vill ha det? Vi behöver ett regelverk som ger djuren ett skydd som ger ett bra djurliv. Vi som konsumenter liksom handeln nöjer oss inte med att djuren är friska även om antibiotikaanvändningen är en nyckelfråga. Det framförs ju också av Åsa Domeij i en replik i DN.
Jag noterar att LRF m fl inte använder svensk djuromsorg, djurskydd och djurvälfärd som argument. Man begränsar sig till att marknadsföra friska djur. Sist mötte jag det också i broschyren som presenterar den nya ursprungsmärkningen ”Från Sverige”. Man hävdar att det därmed är djurägarna som står som garanter för friska djur och det behövs därför mindre eller inget djurskyddsregelverk. Jag får också kommentarer som talar om att det inte är svenska djurskyddsregler som bidrar till god djurhälsa, utan näringens egna initiativ genom smittskyddsåtgärder.
Detta stöds inte av bl a djurskyddsutredningen SOU 2011:75. Samhället har reglerat i lag och förordning hur djuren ska hållas och skötas. Som konsumenter och medborgare vill vi att samhället lägger en gemensam ribba d v s grisar ska gå lösa, kor ska ges rätt till bete och höns ska ha tillgång till sittpinne, rede och sandbad m m. I förslaget till ny djurskyddslag SOU 2011:75 fanns ett förslag till förtydligande kring naturligt beteende, eftersom detta har diskuterats genom åren. Även EU har insikten om att marknaden inte kan lösa skyddet av djuren och miljön.
Det räcker därför inte att bara tala om friska djur som mervärde, om man ska argumentera för att djuren har det bättre i Sverige än i andra länder. Det har jag skrivit om tidigare när vi upptäckte att regleringsbrevet för den ansvariga myndigheten Jordbruksverket inte innehöll benämningen djurskydd. Har djurskyddet strukits med Jordbruksverkets goda minne? Ska man vara konspiratorisk undrar det också skett med LRFs goda minne.

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.
Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel!