KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Julslakten har gått bra, men det är några grisar överstående. Det är synd att vi inte hunnit slakta undan helt, men det är ett problem vi haft varje år. Det kommer många grisar till jul.
-Försäljningen har också gått bra. Det har varit full rulle för alla julvaror. Skinkorna är praktiskt taget slut.
-Och det ser också ut att bli ett liv efter ju. Situationen på marknaden för svenskt griskött ser fortsatt bra ut. Det känns som om det blir en rätt hyfsad början på året.
-Antalet leverantörer och beräknad slakt nästa år blir ungefär oförändrad. Det är inga stora nya volymer. Vi ska sköta om de leverantörer vi har.
-Det är ungefär balans i smågrisförmedlingen.
-Jag tillönskar alla leverantörer och alla i näringen GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR!

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -Allt oförändrat. Jag vill passa på att önska alla en God Jul och Gott Nytt År!

Skövde Slakteri:
Ove Konradsson: -Priset för slaktgrisar är oförändrat, men priset v 51 är sänkning med 30 öre och inte 20.
-Det är ungefär 600 grisar överstående, eftersom det inte går att slakta dem före jul och få dem hängande för många dagar. Vi slaktar juldagen i stället.
-Försäljningen inför julen har gått bra. Det har gått att sälja allt och skinkorna är slut. De skinkor som styckas nu läggs i frysen och tas fram i april - maj för att bli flintastek. Det mindre priset blir 10 - 15 kr, vilket alltså påverkar grispriset.
-Årets stora glädjeämne är givetvis vändningen för det svenska grisköttet. Förhoppningen är att preferensen för svenskt ska stå sig. Men oron gnager i mig om risken för ökad import.
-Jag tror att det finns anledning att känna optimism inför 2016. Långsiktigt har det inte sett så här bra ut på långe. Min tro är att grisuppfödarna ska tjäna minst lika mycket nästa år som i år, men troligen bättre. Vi lovar att grispriset ska vara 16,50 kr som lägst i snitt över kvartalen 2016, tilläggen inräknade.
-Det är fantastiskt bra att regeringen är positiv till ökad märkning av köttet, nu senast till restaurang.
-Till slut önskar jag alla riktigt God Jul och Gott Nytt År!

Dahlbergs Slakt
Håkan Alqvist: -

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -

Lövsta Kött
Ulf Tillman: -

Knorrevången
Mikael Dahl: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -

Danish Crown
Oförändrade priser de kommande två veckorna
Den europeiska industrin för förädling har stängt för julen. Enstaka företag producerar även på juldagen och för dem gäller att de i god tid disponerat och försäkrat sig om de nödvändiga råvarorna.
-Julen är i stort sett ingen spotförsäljning alls. De senaste veckorna har vi i stort sett haft fokus på att sälja färsk vara. På så sätt har vi utrymme för att slakten över julen i hög grad kan frysas in till våra kunder på de andra sidorna haven. Därför känner vi i stort sett också att de hemtagna priserna också kan låsas för priset för grisar veckorna 53 och 1, säger Søren Tinggaard, som är underdirektör i Danish Crowns exportavdelning. I södra Europa sträcker sig julen helt fram till Trettondagshelgen. Därför kommer skärningen av färskt griskött igång först i början av vecka 2. Då träder även den EU-stöttade privata lagringen av griskött i kraft.
-Vi har en förhållandevis stark tro på att privata lagringen kommer vid en lämplig tidpunkt i år. Dvs att det läggs stora volymer kött i frysarna och vi kan undgå den så vanliga säsongsmässiga prissänkningen i Europa, säger Søren Tinggaard.

ISN, Tyskland
Inga ändringar innan jul
Sista veckan före jul ändrades inte grispriserna nämnvärt i Europa. Sedan Tyskland meddelade oförändrat pris följde Holland, Österrike, Belgien, Frankrike och Spanien med och fullbordade 0-sviten. Observatörer på marknaden i dessa länder rapporterar frisk efterfrågan på slaktgrisar. Överallt hör man att slakterierna hittills varit mycket nöjda med handeln inför julen. De dyrare detaljerna har också varit riktigt bra efterfrågade. Efterfrågan hos styckarna har dock de senaste veckorna varit något mindre. Inte heller exporten ger slakterierna orsak att klaga. Endast de danska grisuppfödarna har denna vecka tvingats acceptera ett mindre prisfall. Trots detta ligger danska priset på 1,29 € och håller förstaplatsen i gruppen fem största grisländerna.
Tendens på tyska marknaden: Slakt och styckning har i stort sett avslutat verksamheten inför helgdagarna. Trots de saknade slaktdagarna bör det inte byggas upp någon puckel i tillförseln inför årets slut. Således kan vi förvänta stabila priser när vi går in i det nya året.

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Hur blir 2016?
2015 är snart till ända och har avslutats på ett klart bättre sätt än föregående år. Alla produkter verkar att vara sålda till jul med gott resultat. Inför 2016 börjar prisnivåerna klart högre än för ett år sedan. Mycket talar för att det kan hålla i sig med svenskt i köttdiskarna och att vi håller i den trend som vuxit sig stark under 2015.
Inom EU lämnar man bidrag till privatlagring av griskött fr o m januari 2016. Kritiken mot Rysslands ockupation av Ukraina svalnar och det kan leda till att bojkotten mot Ryssland lättar och exporten dit kan komma igång igen. Även exporten mot Kina och Sydkorea kan växa.
Vi har också fått en ny marknadsledare i form av KLS-Ugglarp-Dalsjöfors som verkar att ha hyggliga muskler. Det är mycket som pekar på att vi kan få ett bra 2016.
Frågan är om det kommer att trigga till nya investeringar? Vi har stort behov av ersättningsinvesteringar för nedslitna anläggningar och det bör finnas utrymme även för en ökad produktion i Sverige. En fortsatt lönsamhetsförbättring bäddar för grisnäringen.
Det största hindret är svenska BANKER. Där verkar det som att man hamnat i en ”Törnrosasömn”. Det är dags att de s k lantbruksansvariga vid bankerna sätter sig in i hur vår framtid ljusnar. De stora bankerna verkar att vara helt toppstyrda, medan de mindre oftast lokala sparbankerna har uppfattat att vår näring är på G.
Grisgeneralen önskar härmed sina läsare en
GOD JUL!

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
Uthållig vinst i lantbruket – internationell jämförelse
Offentliga seminarier på SLU-Alnarp är oftast givande. Man diskuterar frågor av vikt för den gröna sektorn och för samhället i stort, utifrån vetenskap och praktisk erfarenhet.
Så var fallet även i måndags, då KSLAs LUPP-kommitté för lönsam uthållig primärproduktion stod som värd. Drygt 70 deltog. Programmet kretsade kring frågan vilken vinst (profit i mer vulgära sammanhang) lantbruksföretagaren behöver för att kunna klara intäktsvariationer, bygga upp en likviditets- och resultatbuffert samt skapa långsiktig stabilitet i företaget. Inbjudna experter belyste och jämförde situationen i Sverige, Danmark ock England.
Danskarna har mycket hög skuldsättning, behov av generationsväxling bland brukarna och bättre och lättare tillgång till pengar från bankerna för de unga som siktar på en grön framtid. Som en kuriositet observerade jag att den danske föreläsaren nämnde minkuppfödning(!) samtidigt med de traditionella driftsgrenarna mjölk, grisuppfödning, äggproduktion, etc.
De engelska jordbrukarna är inte så högt skuldsatta men kämpar på en glesnande landsbygd, där en mjölkproducent lägger av varje dag. I vårt land,sas det, ska lantbruket anstränga sig att skapa ekonomisk hållbarhet, ekologisk hållbarhet (förvalta de givna resurserna väl) samt social hållbarhet (god arbetsmiljö, utbildning, personalutveckling etc).Vi halkar efter. Fram till år 2005 var vi ledande i t ex avkastning per ko. Nu är vi omsprungna av både Danmark och USA. Med dagens låga investeringstakt pekar det rakt ner i backen för vissa driftsgrenar.
Så vägen till uppsatta mål blir hos oss liksom i de andra länderna lång och mödosam. Det är så lite det inhemska lantbruket kan påverka i dag, med styrande världsmarknadspriser, övergripande EU-lagstiftning och högröstade konsument- och miljöorganisationer som verkar se rött om primärproducenterna t o m har mage kräva "profit" för att kunna överleva!
På seminariet fick vi också, veta att det nu på Alnarp startar ett kompetenscentrum (KCF) för företagare med syfte att göra den gröna sektorn till en tillväxtbransch med lönsamma och hållbara företag. UTMÄRKT IDÈ! Hoppas man lyckas locka till sig alla de externa forskare, utbildare och rådgivnings- och företagsexperter som med hjälp av vetenskap och praktisk erfarenhet ska skapa ett uthålligt resultat.
För att knyta an till det jag i tidigare bloggar skrivit om utmärkt, säker och hälsosam, men för många kunder DYR svensk mat, vill jag sluta med en grötrimsinspirerad slogan:
Utan bondeprofit – ingen svensk mat för stadens elit.
GOD JUL!

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
GOD JUL och GOTT NYTT ÅR
Det blev en skinka från Havor – en Svenskt Sigill-märkt tredjepartscertifierad skinka. Nu kan man med rätt hävda att i stort sett alla svenska skinkor är tredjepartscertifierade. Men är skinkan märkt med Svenskt Sigill så krävs det mer än svensk lagstiftning när det gäller djuromsorg, miljö och livsmedelssäkerhet. Det krävs 70 % svenskt och GMO-fritt foder, en hälsoplan och gott om halm m m. För svenska grisar och grisuppfödare gläds jag åt att 2015 blev ett år med ökat sug efter svenskt griskött och hyfsat avräkningspris. Det gäller också nötköttsuppfödningen.
Olyckskorparna talar hela tiden om att vilken dag som helst ökar importen och avräkningspriset måste sänkas. Jag tycker man ska fråga sig varför svenska slaktsvin växer bäst i världen. Och det med mycket liten användning av antibiotika. Tidigare studier har visat att slaktsvinen därmed betalar för kostnaderna för större ytor och mer halm.
Kan vi inte ändra fokus i debatten? Är det verkligen någon som tror att om vi ändrar djurskyddsförordningen och djursskyddsföreskrifterna och sänker djurskyddskraven, så vips får vi ökad lönsamhet för svenska djurbönder, när det finns så mycket annat som spelar roll. Fixerar man sig inte för mycket på kostnadssidan. Är LRF och djurbönderna beredda att möta kritiken och man monterar ned svensk djurskyddslagstiftning till EUs nivå? Och berätta för mig hur vi fixar flexibilitet, men ändå kräver en trygg och rättssäker djurskyddskontroll. Och det är inte bara Sverige som har strängare regler än EUs djurskyddsdirektiv. Det finns svenska grisbönder som nyinvesterar enligt svenskt djurskydd (inga skyddsgrindar för suggor) och pekar på motsvarande utveckling i Danmark. Det finns många mjölkbönder, som inte tycker att djurskyddslagstiftningen är problemet. Svenskt djurskydd är en framgångsfaktor på den svenska marknaden och för export. Så har jag även tolkat Sven-Erik Bucht.
God Jul och Gott Nytt år!

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.
Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel!