Senaste nytt om marknaden och priser
Fortsatt nedåt i Tyskland, 1,25 € v 48
Det är tur att vi inte har de tyska grispriserna i Sverige! Då har vi fått 11,60 skr. Tyska grispriset faller v 48 till 1,25 €. Det är 3 cent lägre än bottennoteringen i fjol i början av året. Men före rysskrisen, kring jul 2013, låg tyska priset på ca 16 kr ungefär.
Tyska grisuppfödarna är inte glada och de får inte kalkylerna att gå ihop. I dag träder ett hjälppaket i kraft, där bönder kan söka bidrag till räntorna på upp till 10 000 € per gård. Prisfallet på mjölk och kött ska ha varit minst 19 % i år t o m september. 70 milj € kommer från Bryssel, så det är tydligen ett EU-lån som bör vara tillgängligt i fler länder. Grisföretagare i Sverige får dock knappast ta del av pengarna!
De tyska köttbönderna rasar över alla reor och rabatter på kött, som prisfallet senaste tiden fört med sig. De anklagar de stora slakterierna för att gå ut med egna lägre priser än tyska noteringen och sedan sänka priserna i butikerna till orimliga nivåer. ISN berättar om en uppmaning eller tävling, där man ber läsarna att bli "lägsta pris-detektiver" och avslöja de som sätter låga priser. Man ska fotografera prisetiketten, annonsen eller hyllkantsetiketten och skicka in till föreningen, som sedan ska publicera dem. Det ska helst framgå vilket företag som säljer.
-Det handlar inte om måttliga rabatter på 10 - 20 %, utan 40 eller mer, skriver ISN. Förra veckan såldes blandad köttfärs för 1,99 € per kg, ca 18,50 kr per kg.
De svenska priserna på slaktgrisar ligger stilla nästa vecka. Det har nog varit prishöjningar på gång, men de tyska låga priserna är en risk för att företag som nu köper svenskt lockas att göra sig en hacka på att köpa import. Däremot fortsätter suggorna uppåt, nästa vecka med en höjning hos Scan med 50 öre.
Ett påslag på grispriserna kan den göra som tar sig rejält i kragen och höjer produktiviteten i smågrisproduktionen. Snabbaste sättet att öka den svenska grisproduktionen och få fram mer svenskt efterfrågat kött, det klarar man genom att få fler överlevande grisar per sugga. Managementet kan man börja med på direkten, aveln tar rätt mycket längre tid och nybyggnation tar flera år innan satsningen ger fler grisar till slakt.
För att stimulera till förbättrad produktivitet kommer nu en ny grispeng, som lanserades vid grisföretagardagen vid Elmia i veckan.
I Danmark säger man att en grisbonde inte kan överleva utan att producera 30 smågrisar per sugga och dit har vi en god väg, i varje fall i snitt. Premien, grispengen, är på 5 och 10 kr per smågris vid vissa förutsättningar.
Till skillnad från grisföretagardagen för två år sedan var alla glada och optimistiska och det var god uppslutning. Lunchen skulle därför kunna vara gjord på de mer ädla delarna av grisen, det har plånboken tålt, men i stället var den gjord på delar av grisen som går till hund- och kattmat, eller kanske inte ens detta. Svansar, huvud, hjärna, kind serverades på tallrikarna. Aldrig har så många grissvansar bitits på så kort tid som på lunchtimmen i onsdags! I varje fall inte av grisföretagarna!
Orsaken till matkompositionen är den svenska satsningen på Kina. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht med följe ska resa till Kina och försöka få ett avtal om leveranser av det som vi idag kallar biprodukter, men som kineserna och flera andra folk ser som delikatesser. Efter lunchen på grisföretagardagen var det många som håller med kineserna, Rätt anrättat smakar det bra med griskind, svansar, m m.
Den som vill pröva kan besöka nyöppnade restaurang Printz i Solna, där Fredrik Malmstedt är kock. Det var han som lagade lunchen på Elmia.
Mer från grisföretagardagen och inte minst lunchen kommer på GrisPortalen. /LG 151120

KLS Ugglarps
-

Ginsten Slakteri
Bengt-Göran Bengtsson: -Det har varit en bra vecka och vi räknar med att det ska flyta på bra ända till jul.
-Priserna är oförändrade, balans både för smågrisar och slaktgrisar.

Dalsjöfors Kött
Cato Gustafsson: -Marknaden denna vecka är som förra veckan.
-Priser och balanser är oförändrade.

Skövde Slakteri:
Ove Konradsson: -Det är full fart på marknaden för griskött. Priserna är oförändrade och balanserna ok.

Dahlbergs Slakt
Håkan Alqvist:

Moab (Förädlar Dahlbergs slaktdjur.) Michael Oldin: -.

Lövsta Kött
Ulf Tillman: -

Knorrevången
Mikael Dahl: -

Österbottens Kött
Tom Åstrand: -

Sveriges Grisföretagare
Mattias Espert: -

Danish Crown
De senaste veckorna välde Danish Crown att lägga fast priserna på slaktgrisar på två veckor och därför är det inga överraskningar kring priset för råvarorna denna vecka. Samma gäller marknaden för färskt griskött, som inte gör några stora svängningar i priskurvan.
-Vi ser en europeisk marknad, som är relativt stabil. Det är ett stort utbud av griskött överallt i Europa, men den stigande konsumtionen när julen närmar sig medverkar till att priserna hålls uppe på någorlunda oförändrad nivå, säger Søren Tinggaard, som är underdirektör i Canish Crowns exportavdelning.
I flera områden av Europa är grispriserna under markant press, grundad på stora utbud av kött från särskilt Spanien, men Danish Crowns breda tillgång till marknader för export har hittills hållit priserna borta från att ta ett dyk.

ISN, Tyskland
B

Debatt
Välkomna att göra inlägg i debatten om grisnäringen!

Bloggat
För att läsa hela innehållet i bloggen, klicka på blå texten!

Grisgeneralen
Klicka HÄR
Ännu en grispeng
Vid veckans händelse på Elmia vid grisföretagardagen presenterades ännu en grispeng. Grispengen ska utbetalas till smågrisproducenter som ökar produktiviteten med ytterligare avvanda smågrisar per sugga och år. Pengen är 5 resp 10 kr per smågris.Målet är att så många som möjligt ska nå 30 smågrisar per sugga och år. Målet är relevant men behöver man verkligen tillföra dessa ”småpengar” då lönsamheten i att öka smågrisantalet är jättelönsamt. Med dagens smågrispris så överstiger marginalvinsten mer än 400 kr per smågris. 400 kr är betydligt mer än 10 kr!
Varför har inte rådgivarna klargjort och propagerat för att ökningen är uppenbart mycket lönsam.
Den enda som är riktigt glad är troligtvis Terese Strand på Pig som ser hur anslutningen till Win-Pig sugg bör öka. Vi drar igång ännu en reglering som kommer att kräva kontroller för att undvika fusk. Vem ska betala kalaset? Att ta det på avräkningspriset för fläsk är uteslutet då full lönsamhet i slaktsvinsledet fortfarande är avlägset. Kom igen då vi nått 18,50 kr per kg som årsmedeltal! Att ta ut det på smågrisar som förmedlas är lika fel då de integrerade besättningarna även omfattas av grispengen.
Det måste finnas många, framförallt inom LRF, som älskar regleringar. Vi vet ju att alla regleringar är i längden skadliga då de lätt förvrider marknader.

Bengts sporadiska blogg
Klicka HÄR
-

Gunnelas blogg
Klicka HÄR
Vetenskap och fakta måste gälla – fixering av suggor räddar inte spädgrisar
Att fixera suggan efter grisningen räddar inte fler spädgrisar. Det är en av slutsatserna av Per Wallgrens, SVA, och Stefan Gunnarsons, SLU, utvärdering och avrapportering till Jordbruksverket av pilotförsöket för ett eventuellt kontrollprogram för grisuppfödningen. Detta stöds också av vetenskapliga studier. Nu måste grisnäringen och LRF acceptera fakta och inte vilseleda Sveriges grisuppfödare. Det var viktigt att pilotstudien i alla sin ovetenskaplighet utsatts för en seriös utvärdering. Inte minst beroende på hur stor vikt pilotstudien fått i lantbruksvärlden. Den stora frågan har just varit om man genom att fixera suggan ett antal dagar efter grisningen skulle rädda fler spädgrisar i en situation där smågriskullarnas storlek ökat kraftigt. Avrapporteringen innebar inga stora nyheter jämfört med näringens egen presentation i mars i år och de vetenskapliga fakta som finns i bl a EFSAs rapporter.
Trots detta har Grisföretagarna, LRF-representanter m fl envist hävdat att kontrollprogrammet skulle lösa problemen med spädgrisdödlighet. Senast i fredags hävdade Åsa Odell i ATL att LRF står bakom Grisföretagarnas Djuromsorgsprogram.” Det är nödvändigt med åtgärder som både kan förbättra djuromsorgen i form av minskad smågrisdödlighet och öka konkurrenskraften i svensk grisköttsproduktion.” I Almedalen gjorde Lotta Berg på Djurskyddet Sveriges seminarium en ordentlig genomgång av kunskapsläget kring fixering av suggor och spädgrisdödlighet. Inget i EFSAs rapport och senare forskning tyder på att vi räddar fler smågrisar med att fixera suggan i en vecka efter grisning. Ändå står Ingemar Olsson, Grisföretagarna, på samma seminarium helt okänsligt och talar för den lösningen. Ett antal interjuver med större grisföretagare nu i oktober visade Grisföretagarnas genomslagskraft. De ropar på ändring av reglerna för fixering och minskade ytor.
Syftet med kontrollprogrammet är tänkt att göra det möjligt för grisuppfödare att avvika från gällande djurskyddsföreskrifter under förutsättning att man vidtar ett antal förebyggande åtgärder. Knäckfrågan är också att antibiotikaförbrukningen inte ökar. Tidigare avvänjning kan vara ett intressant alternativ. Utvärderarna kan tänka sig ökad beläggning för växande grisar under vissa förutsättningar. Personligen känner jag mig här mer tveksam med tanke på att tidigare studier visat på tydliga samband mellan större yta per gris, friskare djur och bättre tillväxt. Och Sverige har världens bästa tillväxt tillsammans med USA, som använder antibiotika som produktionshjälpmedel.
I september 2014 startade Åke Rutegård och Martin Wierup en debatt i Svenskt Veterinärtidningen under rubriken ”Sverige i otakt med EU – behov av ny strategi”. Man gick till hårt angrepp mot Sveriges vägval i djurskyddsfrågor. De utfärdade rejäla rallarsvingar för okunnighet och naivitet riktat mot veterinärkollegor, forskare, myndigheter, LRF och ideella organisationer. Debattinlägget blev också en debattartikel i DN i februari 2015. Inläggen besvarades av Bo Algers m fl och av mig i flera omgångar i Veterinärtidningen och i DN. I debatten fick jag frågan från Stig Einarsson, professor emeritus, varför jag motsatte mig en fixering av suggan, som skulle rädda spädgrisar för att klämmas ihjäl. Mitt svar var att jag ville ha fakta innan jag tar ställning. ”Jag har mött många konsumenter, som blivit väldigt upprörda över att man skulle återgå till att spärra in suggorna – rätt eller fel? Om fakta talar för att spädgrisarna dör av svält snarare än klämskador, kommer man då dra rätt slutsats? Har Martin och Åke redan fakta?” skrev jag då. Och jag vill hävda att de är många i debatten som inte tagit till sig fakta i denna fråga. Men det är dags nu.
Jag måste säga att jag känner mig i dag, som senhösten 2001, när Jordbruksverket meddelade att man avrådde från import av 500 avelsgaltar från Danmark. Det var på den tiden som Peter Raztar som dansk VD för Swedish Meats hade föreslagit en satsning på ”industrigrisen” senare omdöpt till charkgrisen. Satsningen omfattade en import av 500 danska avelsgaltar. Som garant för att detta var möjligt från smittskyddsynpunkt stod Svenska Djurhälsovårdens chef Martin Wierup. Frågan väckte en omfattande diskussion, som omfattade SLU, SVA, djurskyddet m fl. Det var inte bara en smittskyddsfråga utan då också hur vi ville att grisaveln skulle bedrivas i Sverige. Redan på sommaren hade Quality Genetics , avelsbolaget, meddelat att man avsåg importera 500 galtar om SVA och Jordbruksverket godkände import. Jag gjorde en ordentlig analys av hot och möjligheter med en sådan import i slutet av augusti. Jag hade inte i min vildaste fantasi trott att LRF skulle gilla Peter Raztars idé med tanke på vad som stod på spel – svensk djurhälsa, svenska tilläggsgarantier, svensk grisavel och förtroendet för svenskt griskött. Men Peter Raztar lyckades övertyga både Caroline Trapp, ordförande och Thomas Magnusson, vice ordförande att satsningen var rätt. LRFs ställningstagande innebar att jag belades med munkavle. Men debatten fortsatte att föras i alla led. Beskedet kom så småningom att Jordbruksverket efter samråd med SVA klart avrådde från import och Swedish Meats vek sig. Jag fick ett tydligt erkännande från Caroline Trapp: ”Du hade rätt i alla fall”. Caroline bjöd mig på lunch, men då hade jag redan bestämt mig. Jag tog ett halvt års tjänstledigt fr om mars 2002. Det hade varit för tufft. Ett av mina bästa halvår under min yrkeskarriär.

Blogga du
också – jag hjälper dig!
Starta en blogg om grisnäringen, så får du en länk i @-GRIS! Passar ämnet, kan jag lägga in hela inlägget här ovan.
Jag hjälper dig igång och publicerar. Jag lägger bloggen på GrisPortalen.
Skriv vad du tycker om grisar, grisproduktion, slakterier, m m!

Skicka dina kommentarer och debattinlägg till gris@agrar.se.
Läs tidigare kommentarer från grisuppfödare på denna länk.
Grisportalen.se och @-GRIS ska ha bästa informationen! Tipsa om nyheter och påpeka ev fel!