Översättning av rapport från Videncenter för Svineproduktion, VSP (Vetenskapliga centret för Grisproduktion), Danmark Svenska grisningsboxar med dansk design Sverige har på många områden varit föregångsland inom djurskydd, även till lösgående digivande suggor. Emellertid har välfärdskrav införts innan hållbara lösningar utvecklats. Det är erfarenheter Danmark måste lära av. 12 September 2012 Sverige har på många områden varit en föregångsland med ökade krav på djurskydd, inklusive krav om lösgående digivande suggor. Problemet är emellertid, att dessa välfärdskrav infördes innan det utvecklats en funktionssäker utformning av boxen, som samtidigt uppfyller grisföretagarens krav på produktionssäkerhet och möjlighet till fortsatt vinst i företaget. Detta pga ökad dödlighet hos smågrisarna, ökade byggnadskostnader och något mer arbete. De svenska grisningsboxarna är i allmänhet av en äldre konstruktion, där det inte har gjorts någon utveckling för att möta dagens höga krav på hygien, begränsad spädgrisdödlighet vid stora kullar och arbetsåtgång. Det är några av de huvudsakliga konklusionerna från en studieresa till Sverige för att se på grisningsboxar med skyddsgrind, som kan användas vid grisning vid aggressivitet hos suggan. Det fåtal svenska grisföretagare som idag bygger nya stallar för suggor, väljer en dansk boxdesign för lösdrift, eller en traditionell svensk lösdriftsbox där det samtidigt kan sättas in en dansk grisningsbox, där suggan kan vistas i boxen dagarna runt grisningen. Det är samtidigt tankeväckande, att de svenska grisföretagarna tittar på utvecklingen i Danmark, när man ska etablera nya grisningsboxar. Men förklaringen finns i det fokus på utvecklingsarbete som skett kring lösa digivande suggor i Sverige de senaste åren. Det har varit mycket begränsat: • Hörnet för spädgrisarna är totalt öppet, med en värmelampa. Det är inte optimal närmiljö för spädgrisar. • Utformningen av boxen och hygienen är inte tillfredsställande. Det skrapas ut gödsel manuellt, dagligen, från samtliga boxar för att hålla boxarna rena. • Och inte minst, det är ofta problem med ökad dödlighet av smågrisarna omedelbart efter födseln. Därför är det stort intresse av att kunna sätta suggan i en grisningsbox de första dygnen efter grisning. Fagdyrlaege (en veterinär dansk specialkompetens i grisens sjukdomar) Erik Lindahl, Halland, var med under en del av studieresan och han varnade mycket tydligt för "den svenska modellen" när de nya kraven på djurvälfärd ska implementeras i Danmark. Erik biträder en stor del av de svenska grisbesättningarna och har därför ingående kunskap om stämningen bland de svenska grisföretagarna. -Det borde aldrig införas lagar med nya krav, innan de tekniska lösningarna är klara, hävdade Erik Lindahl tydligt. Erik tillade, att i Sverige har de ökade kraven på välfärd för grisarna lett till ökade kostnader i grisproduktionen. Den svenska grisproduktionen är inte längre konkurrenskraftig – inte ens på den svenska hemmamarknaden! Därför faller också antalet årssuggor i Sverige. Sverige har inte längre en grisproduktion som kan försörja hemmamarknaden. Det är således god grund till att hålla fast vid modellen om ytterligare utveckling av grisningsboxarna för lösgående suggor fram mot 2020, innan det tas nya initiativ till lag om lösgående digivande suggor i Danmark. FAKTARUTA Med bakgrund av ökade världfärdskrav och ökade produktionskostnader är den svenska grisproduktionen pressad och fallande. För att bevara den svenska grisproduktionen har införts ett nationellt bidrag, där svenska grisproducenter erhåller 1 000 svenska kronor per årssugga.