Mer än en halv svensk veckoslakt förlorades under kvartal 3

Svenska grisslakten kvartal 3 2011 visar fortsatt och accelererande minskning. Jämfört med tredje kvartalet i fjol minskade slakten 4,6 %, eller 33 700 grisar. Det är mer än en halv svensk veckoslakt. En veckoslakt är i snitt 56 000 grisar. Minskningen av den svenska grisproduktionen syns nu alltså tydligt i slaktstatistiken.

T o m kvartal tre har vi slaktat 2 163 759 grisar 2011. Helåret 2010 slaktade vi 2 935 903. Det skulle behövas slaktas 772 144 grisar ytterligare i år för att nå samma volym som i fjol, vilket alltså syns omöjligt. Mer troligt är att vi slaktar färre än 700 000, eftersom nedläggningen och neddragningen av besättningar fortsatt under året.

Det blir således ett ytterligare sorgligt grisår att lägga in i statistiken över svensk grisproduktions nedmontering under 2000-talet.

En liten reservation i statistiken kan vara att det inte blir många grisar överstående till januari, eftersom det endast är en enda förlorad slaktdag i december. Det är endast en helgdag extra i jul. Det kan förbättra årets slaktstatistik något, men marginellt eftersom volymen slakt efter jul även beror på vilken avsättning det är på grisköttet den tiden på året.

Största minussiffrorna visar som vanligt Scan med 14,7 % i Kristianstad, medan Skara har ett litet plus med 0,7. Som vanligt också, ska Scans siffror läsas med försiktighet, eftersom det sker en betydande utbytesslakt, där KLS Ugglarps slakt av grisar i Scans skaraanläggning är av betydande volym. Statistiken visar slakt per anläggning, inte vilket slaktföretag som köpt in grisarna.

Stora negativa tal visar också Dahlbergs och Alviksgården, som båda minskade 8,9 %. Att grisarna försvinner i Norrland är ingen nyhet i år, när priserna är låga och fodret dyrt, men dessutom krymper norrländsk grisproduktion traditionellt vid griskriser. För varje griskris flyttar grisarna en bit söderut.

Dahlbergs minskning beror på annat. Per-Olof Dahlberg har sagt under senare tid att han sett slakten minska. KLS Ugglarps i Kalmar har en minskning med 5 %, men det kan bero på att man slaktat mer i Skara?

-Vi har en del ganska stora besättningar som slutat under året. Detta slår hårt på volymen för vårt slakteri som inte slaktar så många grisar, säger Per-Olof Dahlberg, Dahlbergs Slakteri. Vi har också leverantörer som gör, enligt vad man säger, tillfälliga uppehåll. Det är i de fall man endast använder egen spannmål. Statistiken kan därför förbättras något till kommande kvartal, om man även kommande vinter tänker fodra upp sin egen spannmål och grispriset dessutom stiger 2012.

Går framåt även i kärva tider, Dalsjöfors näst största slakteri kv 3
De mera trevligare siffrorna svarar Ginsten och Dalsjöfors för, med sina plus 5,5 resp 5,1 %. Där finns så vitt känt inga stora legoslaktningar, varför de grisar som tillkommit är nya erövringar på marknaden. Skövde har en ökning på 0,9 %.

-Vi har fått en del nya leverantörer under året. Det är dels sådana vi "raggat", men en del har hört av sig själva för att få leverera, säger Bengt-Göran Bengtsson, Ginsten. Vi har inte haft några problem hittills att hålla vårt mål på 75 000 slaktade grisar i år. Händer inget oförutsett, lär vi nå målet.

-Det leverantörerna uppskattar är vår raka prissättning. Jag brukar inte fråga vad man fått tidigare vid andra slakterier, men det kan mycket väl vara så att man hos oss får ett bra pris utan förhandlingar, medan man hos andra måste förhandla. Närheten till slakteriet är också viktigt för många leverantörer. Det har jag märkt, säger Bengt-Göran.

-Det är roligt att kunna konstatera att vi under kvartal 3 i år varit Sveriges näst största slakteri, säger Magnus Lagergren, Dalsjöfors. Endast Kristianstad har slaktat fler grisar. Men vi har kapacitet att öka mer och har ett mål att slakta fler. Vi ligger något efter målet. Men året är inte slut ännu.

-Att vi fått fler leverantörer och grisar beror säkert på vår konkurrenskraft, säger Magnus. Det finns ingen som säljer sina slaktgrisar på känslor längre, det är betalningsförmågan vid slakteriet som gäller.

Om det går bakåt för Scan, så går det bättre för de delägda dotterbolagen Gotlands Slagteri och Siljans Chark. Där är ökningen 2,2 resp 3,7 %.

Det som kanske ska ses som en trendrörelse är siffran för övrig slakt. Den har legat mellan 11 000 och 18 000 grisar per år, men hoppade upp till 39 000 i fjol. I år ligger man redan på 35 000 grisar och ett kvartal, det bästa för små slakterier, återstår. Andelen småskalig slakt är dock fortfarande blygsam, 1,6 %.

Någon mening med att dela upp slakten i kooperativ och privat finns inte längre, eftersom det inte finns någon kooperativ slakt kvar värd namnet. Men tar vi de gamla föreningsslakterierna Skara, Kristianstad och Kalmar, så ligger de på runt 60 % av svenska slakten. /LG 111021