Till Landsbygdsminister Eskil Erlandsson Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm. Köttbesiktningsavgifter i Sverige och Europa År 1995 gick Sverige med som fullvärdig medlem i EU. EU:s grundläggande principer är att kapital, varor och personer skall kunna förflytta sig fritt inom unionen. Vidare skall det råda liknande konkurrensvillkor inom EU. Inför anslutningen till EU anpassades alla Sveriges slakterier till EU:s dåvarande lagstiftning. År 2006 trädde EU:s nya hygienlagstiftning i kraft. Den består av en livsmedelslag förordning nr 178/2002 samt fyra följdförordningar nämligen nr 854/2004 och nr 882/2004 som reglerar de officiella myndigheternas arbete samt förordningarna nr 852/2004 och nr 853/2004, vilka beskriver de krav, som samhället ställer på livmedelsföretagarna. EU:s förordningar skall ej implementeras i svensk lagstiftning utan den skall börja gälla direkt och är överordnad svensk lagstiftning. Kostnaderna för köttkontrollen varierar mycket i Europa (se bilaga 1). Detta medför att det blir olika konkurrensvillkor för slakterier inom Europa. Sverige har de högsta köttbesiktningsavgifterna i EU. Detta kan få stor betydelse för arbetstillfällen i Sverige då stora livsmedelsföretag såsom Swedish Meats, Team Ugglarp och Atria är utlandsägda. Cirka 70 % av svin- och fårslakten samt 60 % av nötslakten sker på utlandsägda slakterier. Minimiavgifter för köttbesiktning och olika offentliga kontroller finns beskrivna i förordning nr 882/2004, bilaga IV, avsnitt B, kapitel 1,2 och 3. Det finns däremot inget tak för hur mycket en officiell myndighet får ta ut i avgift. I en beaktandesats till förordning nr 882/2004 står det att myndigheten får ta ut en avgift som täcker myndighetens kostnader för kontrollen. Vissa svenska slakterier betalar tre till fyra gånger minimiavgiften. Frågan måste då ställas. Är Livsmedelsverket den minst effektiva myndigheten i Europa eller arbetar dom på ett felaktigt sätt? En stor omstrukturering har skett inom det svenska jordbruket under de senaste åren med nedläggning av många gårdar. Detta har inneburit att endast de mest effektivaste gårdarna är kvar. Slaktdjuren har blivit friskare och besiktningsfynden färre och riskerna för konsument mindre. Ändå höjer Livsmedelsverket besiktningsavgifterna nästan varje år. Normalt skall den kontrollerade ej ha synpunkter på hur kontrollen bedrivs. Då köttkontrollen är direkt avgiftsfinansierad och avgifterna de högsta i Europa måste de som betalar få ha någon talan. Det infördes en helt ny livsmedelslagstiftning år 2006. Ingen hänsyn har tagits till detta utan gamla kontrollen fortsätter i som förut dock något förändrad. I EU förordning nr 852/2006 artikel 1 slås det fast att Livsmedelsföretagaren är ansvarig för den primära livsmedelssäkerheten. Livsmedelsföretagaren skall alltså själv bygga upp ett egenkontrollprogram som effektivt förhindrar kontaminering av livsmedel med skadliga mikroorganismer samt att övervaka sin egenkontroll och vidtaga åtgärder om det föreligger någon fara för konsumenterna. Behörig myndighet skall endast kontrollera att livsmedelsföretagaren sköter sin egenkontroll samt kontrollera produktionen på plats. Livsmedelsföretagarna måste få ta det ansvar för livsmedelssäkerheten som lagstiftaren menar att de har. All livsmedelskontroll måste vara riskbaserad. Köttkontroll består av två vitt skilda verksamheter nämligen köttbesiktning och kontroll av livsmedelsföretagare. Köttbesiktning består av besiktning av slaktdjur före och efter slakt. Kontroll av epizootiska sjukdomar samt djurskydd hör också hit. Levandedjursbesiktning kan ej ske utan att veterinären också ställer frågorna: Är djuren smittade? Har djuren lidit under sin levnad? Hur hanteras djuren? Köttbesiktning grundar sig på patologi och myndighetspersonalen arbetar nära med livsmedelsföretagarens personal. Kontroll av livsmedelsföretagare består av att kontrollera produktionen på plats samt att kontrollera hur egenkontrollprogrammet tillämpas. Arbetsmetoderna är revision, inspektion, provtagning och analys samt kontroll. Detta grundar sig på bakteriologi då de flesta farorna för konsument är mikrobiella. Vid denna typ av kontroll skall myndigheten styra livsmedelsföretagaren och vid allvarliga avvikelser driva rättsliga åtgärder mot livsmedelsföretagaren. Den nuvararande europeiska livsmedelslagstiftningen är bitvis vag och det utesluter ej flera alternativa handlingsätt. I definitionerna till förordning nr 854/2004 står det att de officiella veterinärerna och assistenterna skall utses av den behöriga myndigheten. Det står ej att de skall vara anställda av myndigheten. Samhället ställer däremot krav på att de personer, som arbetar med köttkontroll, har en viss kompetens och därför skall den behörige myndigheten utse kontrollpersonalen. Detta kan innebära att de officiella veterinärer och assistenter som sköter köttbesiktningen kan vara slakterianställda. Deras myndighetsutövning riktas ju mot slakteriets leverantörer av slaktdjur och det föreligger ingen direkt intressekonflikt mot slakteriet. Kontroll av livsmedelsföretagare kan däremot innebära en konflikt med denna och den personal som sköter dessa arbetsuppgifter bör ej vara anställda av slakteriet. Viktigt för alla myndigheters trovärdighet är att det ej får finnas någon anledning att misstänka jäv. För att livsmedelsbranschen skall få betala köttbesiktningsavgifter jämförbara med dem i Europa fodras det att Livsmedelsverket ser över sitt arbetssätt och förändrar det till dagens verklighet. Livsmedelsverket måste också våga utnyttja de möjligheter till förändringar som den nya lagstiftningen ger. Livsmedelsverket får ej låta sig styras av personalgruppers ekonomiska intressen. Uppsala 2010 09 21 Björn Arenander oberoende veterinärkonsult bjorn.arenander@comhem.se Telefon 018 12 62 76 Ymergatan 17c 753 25 Uppsala Kopia till Köttbranschens riksförbund och samtliga kontrollslakterier. Tabellen nedan: I Frankrike kostar köttkontrollen 0,8 €, 7,32 kr, i Sverige 21 kr vid de mindre slakterierna. Skillnaderna är således stora mellan länderna. Danskarnas köttkontroll kostar1,5 €, 13,70 kr, och Danish Crown har sänkning av den kostnaden som en punkt i DC Future, ett åtgärdsprogram för att göra dansk grisnäring starkare internationellt. EU har satt minimiavgiften till 1 €, 9,15 kr. Där ligger t ex Holland, Rumänien och Bulgarien.