Krismöte om grisproduktionen listade åtgärder 28 september listade svenska grisbranschen åtgärder som kan vidtas för att stärka lönsamheten i grisproduktionen vid ett möte som LRFs ordförande Lars-Göran Pettersson kallat till i Stockholm. Tjänstemän för jordbruksdepartementet och Jordbruksverket var bland de nya deltagarna i det här krismötet. De var inte med för två och ett halvt år sedan, då det också var kris i branschen. Däremot var inte handeln med, utan ska uppvaktas på annat sätt. -Vi var en bred samling, med bank, foder, köttbranschen, djurhälsovården, djurbönder och flera tjänstemän från departementet och Jordbruksverket, berättar Lars-Göran. Vi gick igenom läget för branschen och de utmaningar vi står inför. Vi listade en rad åtgärder, som var och en fick i uppdrag att göra som hemläxa. Sedan ska vi träffas igen om ett halvår. -Det är inte endast den ekonomiska biten av branschens problem som vi måste klara av, utan även den mentala. Många har sagt under det senaste året att ekonomiska smällar som lågt grispris tidvis är påfrestande, men att få olika påhopp, som t ex käftsmällen i november 2009 är ännu värre. Att anklagas för att man inte sköter sitt jobb, tycker många är väldigt påfrestande. Här är något av det som diskuterades vid mötet och som ska bearbetas vidare: Det finns en marknad för griskött i Sverige. Den är stabil och den är ökande och vi har starkt förtroende bland konsumenterna. Det finns alltså utrymme för produktion av fler grisar, om näringen bara får mer pengar till investeringer och bankerna ser att produktionen är lönsam. Vi måste skapa framtidstro för näringen. Det handlar om att lyfta fram även de positiva faktorerna, som t ex med det här mötet, och inte bara lyfta fram det som är negativt. Det finns lösningar, om vi hjälps åt att plocka fram dem. Den nya certifieringen måste användas till att göra svenskt griskötts varumärke starkare på marknaden. Där finns det en potential som vi inte hunnit bearbeta än, men som ligger nära i tiden. Mer svensk råvara till charkindustrin. Nu importeras mycket som stoppas i korven, men den borde vara svensk. Kan vi på bättre sätt ge charkindustrin den råvara man vill ha? Billigare och enklare lösningar. Vi behöver se över vad som kan göras billigare och på enklare sätt, för att minska kostnaderna i branschen. Slaktarna uppmanades se över vad som kan göras i sina företag och dotterbolag. Mer svenskt griskött till skola, vård och omsorg. Upphandlingen till offentliga matsalar går ofta svenskt griskött förbi. Det här är en uppgift för LRF och Grisföretagarna att övervaka och bearbeta. Svenska regler för djurskyddet kostar pengar, mer än för grisuppfödare i andra länder. Vi bör undersöka om det går att få ersättning för dessa kostnader genom landsbygdsprogrammet. Jordbrukspolitiken får nytt innehåll 2014. Vilka mervärden kan vi identifiera, som går att få ut mer pengar för från handeln. Det finns flera exempel på nischproduktion, kontrakt med handeln, osv, som kan ge högre grispriser. T ex något liknande Hemköps gårdsprofil. Tillägg från handeln, som går direkt till bonden. Handeln har vid olika tillfällen sagt att man kan höja priset på grisköttet, om pengarna går direkt till bonden och inte stannar hos mellanhänderna. Det är en tråd att undersöka. Vi har Europas högsta kostnad för köttbesiktning. Den kostnaden bör gå att sänka, något som KCF kan ta tag i. Djuruppfödare som är ekonomiskt trängda och/eller tycker det är jobbigt att vara grisuppfödare, kan erbjudas framtidssamtal, analys av likviditeten och ekonomin. Vi måste ta hand om varandra. Här kan inte minst LRF göra insatser. En kalibrering av instruktionerna för djurskyddsinspektörerna kan göra rättssäkerheten bättre. Det är inte bra om man har olika syn på djurskyddet i olika landsändar. Alla har inte samma grispris. En del har tillägg som inte andra har, vilket gör att problemen är större för de som har lägst betalt. Förhandla om automatiskt skydd för prisstegringar på t ex foder. Kycklingbranschen har t ex avtal, där priset på kycklingarna går upp automatiskt, om priset på kycklingfoder ökar. Det är något att pröva även i grisbranschen. -Utmaningen är att vända trenden och få framtidstro och få fram pengar till investeringar, säger Lars-Göran. Vi hittade en del bitar som kan öka lönsamheten och även förbättra tron på framtiden. Vi får fortsätta leta trådar. -Det finns inget Columbi ägg, någon enkel lösning. Då skulle vi ha avhjälpt krisen på en gång. Alla har insett allvaret och vi ska arbeta för att få förbättringar, säger Lars-Göran Pettersson. (LG 100929