Negativa föreningsstrategierna måste få sitt slut! Det är inte i grisbranschens intresse att Lantmännen förstör möjligheterna för BM Agri att konkurrera på spannmålsmarknaden. Än en gång ser vi exempel på hur föreningsföretag tillämpar negativa strategier i stället för positiva. Lantmännen stänger av BM Agri från att göra affärer med dem. Jag vet inte detaljerna i frågan, men blir väldigt beklämd av att det fortfarande inte är effektivitet och konkurrenskraft som är ledstjärnan för ekonomiska föreningar (och andra företag som dominerar marknaden), utan att sätta käppar i hjulet för konkurrenterna och på så sätt försöka behålla sina marknadsandelar och marknadsdominans och vara prisledare. Som ofta blir åt fel håll. Jag har ända sedan 1964, när jag började lantbruksjournalistiken, sett och irriterats av hur våra föreningar, ingen glömd, ofta köpt upp konkurrenter, men ännu oftare irriterat dem och försökt störa konkurrenternas utveckling, eller stänga ute från affärsmöjligheter. Vi som har lantbruk vill i stället se föreningsföretagen effektiva, så att det inte behövs uppstickare, som t ex BM Agri och andra. Det har man inte lyckats med. Om föreningsstyrelser och affärsledningar ägnat lika mycket tid åt att bli effektiva och ta nya initiativ, som att konspirera, så skulle svenskt lantbruk vara mycket mer konkurrenskraftigt idag. Jag vet hur mycket tid på styrelsemötena som ägnas åt sådana meningslösa diskussioner. Vi i Sverige tvingas ständigt vara på efterkälken, om vi ska utnyttja våra föreningar. Det tar för lång tid innan något händer, när trender ändras. Jag har alltid funderat över varför föreningsföretag ska vara sist med utveckling, när det breda kontaktnätet och alla lojala leverantörer ger möjlighet att vara först!? Avstängningen av BM Agri och liknande åtgärder är således i högsta grad kontraproduktivt! Bemöt i stället med progressiva initiativ som gynnar lantbruket, och därmed medlemmarna! Jag vill i stället se våra lantbruksföretag uppmuntra konkurrenter, även små, till att göra bättre jobb till lägre kostnader, så att svenskt lantbruket stärker sin konkurrens. Inte ens Lantmännen tjänar något på sikt att hålla kostnaderna uppe. Det är illa nog på kostnadssidan redan nu. Inom slakten (och inte minst aveln) har vi sett långa rader av exempel på konkurrenshämmande initiativ. Hur många slakterier och företag har inte enbart Swedish Meats köpt för att behålla marknadsandelar, i stället för att själva bli effektivare? Scan har nu ändrat strategin och överlåter verksamhet, när inte egna förmågan räcker till. Slakten i Norrland, Dalarna, på Gotland är exempel. Där har man insett att samarbete med duktiga entreprenörer är bättre än att härska och inte förmå. Alla inom svenskt lantbruk måste samarbeta, utnyttja de företag som ligger i spetsen för utvecklingen, och inte minst stimulera de enskilda personer som tar initiativ. Detta bör inte minst ske inom ramen för LRF. Då kan vi kanske kan bli ledande, som danskarna, inom jordbrukssektorn. Inte ens att vara en dålig dansk kopia är något som räcker, tycker jag. /LG 100903