Certifieringen ett kvitto på att djurskyddet fungerar Väldigt många svenska och utländska företag certifierar numera sin produktion, vare sig det gäller varor eller tjänster. Nu är turen kommen till grisar och därefter följer nöt, får och fjäderfä. 1 april startar man. Sista ansökningsdag är 1 juli. 1 augusti ska alla ha gått med. Den som inte gått med får inte leverera slakt till svenskt slakteri. -Vi har arbetat med certifieringen drygt ett år, men händelser senaste tiden med fokus på djuromsorg (aktivisternas filmer) har intensifierat arbetet, sa Sören Persson, Sigill Kvalitetssystem AB, som är ansvarigt företag för certifieringen. Certifieringen för grisproduktion har utvecklats ur standarden IP Sigill, som tagit tio år att utveckla. -Sedan är det ackrediterade certifieringsföretag som går i god för att standarden följs. De revisorer som genomför kontrollerna är godkända av den statliga myndigheten Swedac. Ingen som utför revison har anknytning till något slakteri. Det är alltså en tredje part som utför kontrollerna. Alla landets ca 2 000 grisgårdar måste gå med i systemet. De företag som idag har godkända revisorer och som kan komma att utföra revisionerna är SMAK, Intertek, Arana. HS Certifiering söker f n godkännande. Svenska Pig ska utbilda revisorerna. Som en bilprovning Hans Agné, Avelspoolen, har lett arbetsgruppen som jobbat fram förslaget till certifiering. -Det fungerar som på bilprovningen, sa Hans. Alla måste visa upp sin bil och så får man ett kvitto på att bilen uppfyller kraven. Det är inget nytt i kraven på produktionen i grisstallarna, men nu kommer alla kraven att checkas av, det som inte fungerar ska åtgärdas och om inte åtgärderna är utförda inom rätt tid, då blir det körförbud. Inga grisar får lämnas till slakt vid svenskt slakteri. Export eller destruktion är alternativen. Den som fått anmärkningar och inte rättat till bristerna i rätt tid kan bli avstängd på viss tid, t ex ett halvår. Den som blir avstängd för svåra brister, får vänta ett år på ny anslutning. -Det är rimligt att vi börjar med att hälften av grisuppfödarna får utföra egenkontroll år ett och hälften revideras, så att alla gårdar är genomgångna inom två år säger Hans. Så rullar det på på det sättet. -Syftet med certifieringen är att tydliggöra kvaliteten, säkerheten, tryggheten, närheten, samt djuromsorgen, som läggs särskild tyngdpunkt på. Målet är att öka förtroende hos handeln och konsumenterna för det svenska grisköttet. -Det är alltså inga nya svåra krav som måste uppfyllas. Det är krav som redan finns, men som inte myndigheterna har kapacitet att övervaka. Vissa punkter i checklistan är viktigare än andra. Den som fått anmärkningar får fler kontroller. De oberoende revisorerna ska besöka alla gårdar minst vartannat år. Vartannat ska djurägaren själv göra en självkontroll. Blir det anmärkningar, kan det bli fler kontroller än vartannat år. Det kommer också att göras stickprov, så allt fungerar mellan kontrollerna. Den som är godkänd får ett certifikat, kvittot. Det är f n 2 000 gårdar som måste gå med i systemet, om man ska fortsätta leverera slakt. Några kan tvingas sluta som grisuppfödare. Certifieringen ska kapa svansen -Vi har kalkylerat in risken att ett antal uppfödare tvingas sluta, sa Hans Agné. Kanske en handfull. Nästan alla kommer att klara certifieringen utan problem, eller med kanske helt marginella påpekanden. Liksom i alla andra sammanhang är det en och annan som inte vill eller kan rätta in sig i ledet. I alla sammanhang finns en svans, som ställer till problem för kanske hela branschen. Den svansen kommer vi att kapa med certifieringen. -Annars är det grisarnas svans, som är vår symbol för god svensk djuromsorg. I hela världen är det ett fåtal länder, däribland Sverige, där grisarna har svansarna kvar. Knorren på svansen är något vi ska vara rädda om. -Det har varit lätt att bli överens inom slaktbranschen om certifieringen, sa Åke Rutegård, Kött- och Charkföretagen. Det finns endast 8 företag som slaktar grisar i Sverige, eller rättare sagt 99,4 % av grisarna. Och alla är med i vår branschorganisation. Det är alltså total enighet om att vi ska införa certifieringen. Till dem som tycker att grisuppfödarna får en extra pålaga sa Margareta Andersson, Sveriges Grisföretagare, att svensk byråkrati är liten, jämfört med omvärldens. -En tysk grisuppfödare får lämna en hel bunt papper vid leverans av grisarna för att dokumentera grisarnas status. Danskarna har också mycket att dokumentera. I Sverige skickar vi grisar med knorr på svansen och hoppas att det ger mervärdet. Certifieringen kontrollerar att grisproducenterna uppfyller kraven på en rad områden, såsom stallmiljö, vatten och utfodring, läkemedel och smittskydd. Fokus ligger på djuromsorgen och har tagits fram av representanter för hela branschen. Producenterna betalar själva för certifieringen och den innebär en kostnad om cirka 5 000 kronor per år. Men branschen jobbar aktivt med att hitta en lösning så att certifieringen kan finansieras via allmänna medel. Det är pengar från EU som man räknar med. -Jag tror att vi kan klara hela kostnaden för certifieringen med pengar från EU, sa LRFs ordförande Lars-Göran Pettersson. Jag åker till Bryssel i veckan för att ta upp den frågan. /LG 100315 Ladda ner de två dokumenten Som PDF: Grundcertifiering Gris Checklista