-Svenska grisföretagare behöver de bästa gener som går att få, om vi ska vara konkurrenskraftiga. Därför säger vi ja till import från DanAvl. Men Jordbruksverket har avgörandet. Vi risker inte svenska hälsoläget, säger Ludvig Nilsson, ordförande i QG. Alternativet Norsvin med norsk lantras och svensk yorkshire blir kvar.
-Ju mer vi funderat på svenska avelsfrågorna, desto mer övertygande är vi om att vi måste pröva det danska avelsmaterialet i Sverige, säger han. Vi ser de danska produktionsresultaten och vi ser att tyska Warentest 2008 visar att det danska avelsmaterialet fungerar bäst av alla i Tyskland och ger bästa ekonomiska resultatet där. Detta test är dock gjort i Tyskland, på tyska grisar, med tyskt management. Om vi importerar danska gener, får vi veta om det blir lika positiva resultat i Sverige. Då får vi även veta hur det svenska och norska avelsmaterialet står sig i jämförelse med danska.
Klartecken från Jordbruksverket först
-Men först måste Jordbruksverket, SVA och även Svenska Djurhälsovården, bestämma om importen över huvud taget är möjlig, eller försvarbar, sett från smittsynpunkt. Blir det nej från tunga instanser inom smittskyddsområdet och vi inte hittar lösningar på smittskyddsproblemet, då backar även QG. Vi tar inga risker och vi vill definitivt inte att QG ska bli den som orsakar att vi får in PRRS eller salmonella i svenska besättningar, eller sätter våra svenska undantagsregler ur spel, säger Ludvig. Vi har kontaktat SVA och Djurhälsovården för att orientera oss om beslutet om import är värt att pröva.
-Inga kontrakt är ännu skrivna med DanAvl, inte ens en avsiktsförklaring. Vi har endast diskuterat muntligt. Vi skriver inte förrän vi får SJVs svar. Det har inte heller varit några prisförhandlingar, så vi är inte lockade av några slags förmånliga avtal. Från DanAvls sida har man varit intresserad av samarbete sedan 2000, då diskussioner också fördes. Vi får betala för de danska generna på samma nivå som andra länder som importerar.
Valfrihet att välja svenskt, norskt danskt
-Om SJV säger ja till import, då är det de svenska grisföretagarna som får avgöra om man vill använda danska gener, eller ej. QG vill inte tvinga svenska uppfödare att använda det danska avelsmaterialet, om man känner sig skeptiska. Bl a därför vill vi ha kvar samarbetet med Norsvin, som tidigare.
-QG säger därför att vi "erbjuder" grisproducenterna att pröva även danska gener. De uppfödare som idag t ex är kritiska till norska lantrasen, kan välja dansk lantras. Den som inte vill använda svensk yorkshire, kan pröva dansk yorkshire.
-QG har gjort bedömningen, att det i framtiden kanske ändå kommer in danska gener till Sverige. Svenska grisföretagare följer ju noga det som händer på avelsområdet i Danmark. Om inte QG importerar gener, kanske andra gör det. Det finns ju inga absoluta förbud.
-Då är det bättre att QG under ordnade former undersöker om vi kan importera danska gener. Hittar vi säkra vägar till import, då anser QG att vi ska erbjuda danska gener till uppfödare som vill pröva dem, menar Ludvig.
Vi måste få urvärdera i svenska besättningar
-Orsaken till att vi tror att danska gener kommer till Sverige, även utan QGs medverkan, är att de danska produktionsresultaten är så mycket bättre, jämfört med de svenska. Vi är ju många som jämför AgroSofts nyckeltal med PigWins resultat, och de kan inte enbart bero på management. Även försöken gjorda vid tyska Warentest 2008 visar att DanAvls avelsmaterial är bättre än annat avelsmaterial från övriga jämförda avelsföretag. Svenska uppfödare kommer inte att vara nöjda med att se dessa skillnader, särskilt inte om skillnaderna väntas bli större i framtiden. De stora resurser för svinavel Danmark har, bl a med stora populationer, talar för snabbare framsteg än vad vi kan åstadkomma i de nordiska länderna.
-Vi vet dock inte säkert om vi får samma resultat i Sverige med de danska generna. Det vet vi först när vi jämför det danska avelsmaterialet med svenska och norska, på svensk mark. I alla produktionsresultat ligger både genetik och management, säger Ludvig. Vi i Sverige ska t ex producera grisarna enligt svenska regler. Våra stallar ser inte likadana ut som i Danmark och Tyskland.
-Vi förbättrar visserligen även de svenska produktionsresultaten, men de bättre siffrorna kommer i huvudsak som en följd av struktrurförändringar i smågrisproduktionen. Mindre besättningar med svaga resultat slås ut och stora med bättre resultat etableras. Den resultatförbättringen ska vi inte räkna som förbättrad avel.
Djurhälsan först på agendan
-Det som sker först nu efter QGs beslut är alltså att skicka en skrivelse till SJV för att höra deras syn på förslaget om genimport. Får vi klartecken, går vi vidare med avtal o dyl, samt organiserar karantäner och de praktiska detaljerna. Huvudspåret vid import är att t ex göra 4 - 5 importer per år med 15 - 25 djur varje gång. Ett alternativ är fryst sperma. Förmodligen är det lämpligast att importera levande vuxna djur. Växande djur är mer virulenta.
Ludvig menar att vi vet mycket mer om smittor och smittrisker nu, än när vi förra gången i Sverige prövade att importera djur från Danmark. Han tror därför att riskerna vid import är mindre nu än tidigare. En risk som också finns, är att fler intressenter vill importera grisar från Danmark, om QG tar första steget. Men den risken finns ändå.
-Man ska inte säga att "nu har djävulen släppts över bron, nu är det fritt fram att handla grisar med Danmark", säger Ludvig. Vi ska vara lika försiktiga som tidigare med smittriskerna. Vi vill inte medverka till att vår restriktiva import luckras upp, utan att riskerna bedöms. Vi anser dock att vi inte ska hindra en produktionsförbättring, om det finns möjlighet att uppnå en sådan. Risken med smittimport måste bedömas i varje enskilt fall.
-Risken för att det börjar strömma in danska smågrisar i Sverige är nog inte stor. Den uppstår om vi får in de danska smittorna i Sverige, menar Ludvig. Då har vi en helt annan situation. Den måste vi till varje pris undvika.
-De danska djuren måste väljas ut från besättningar utan PRRS, salmonella, m m. Djuren sätts i karantän i Danmark och/eller karantän i Sverige. Det är bättre med en försiktighetsåtgärd för mycket, än en för litet.
-När galtarna ska in på seminstation, så kommer de endast till Hörby. Hållsta ska hållas fri från danska grisar. Det finns flera skäl till detta. Norsvin vill endast ha djur från Hållsta.
-Importen fördelas på hälften var av lantras och yorkshire. Men användningen av de danska generna blir kunddriven, så det är efterfrågan som bestämmer. Själv tror jag efterfrågan på lantras blir större än yorkshire.
Svenska yorkshireprogrammet står fast
-Vi kommer att fortsätta avla på svensk yorkshire och beslutet att vi ska ha 3 000 kullar yorkshire 2009 och 3 500 kullar 2010 står fast. Vi har fått kritik för att vi inte kommit upp till målen, men vår ambition är att uppfylla åtagandet till Norsvin.
-Så småningom kommer det att visa sig hur stark dansk lantras, dansk yorkshire, svensk yorkshire och norsk lantras är i svenska besättningar. Om vi kommer igång med import av danska generna i slutet av året, så kan vi se klara resultat om 3,5 - 4 år, menar Ludvig. Tydliga indikationer kan vi kanske se innan dess.
-Vi har kontaktat SLU, som ska hjälpa oss med en försöksplan. Det kommer säkert att bli stort intresse bland uppfödarna, att få se dessa första resultat. Då får vi också se hur mycket management det ligger i produktionssiffrorna. Vi behöver kanske även lära oss ett och annat om management också!
-Vi ska inte ta någonting för givet, säger Ludvig Nilsson. Vi jämförde hampshire och duroc för ca fem år sedan, med hypotesen att duroc kanske skulle vara bättre i pigham än hampshire. Testarna visade att duroc inte är bättre än hampshire. Det har hänt mycket med svensk hampshire under aveln i Sverige, även om vi är ganska små i fråga om den rasen. Så hampshire stod sig gott i jämförelsen och uppfödarna tycker om att använda hampshire. Den marknadsförs ju även som tredje rasen i pigham.
-Därför är vi ödmjuka även inför försöken med dansk yorkshire och dansk lantras. Vår hypotes är att dansk yorkshire är bättre, men vi vet inte. Skulle svensk yorkshire stå sig i jämförelsen, så har vi vår egen population kvar och fullt utbyggd. Om vi med säkerhet vetat redan i dag vilken som är bäst, då skulle vi inte ta risken att försöka importera dansk yorkshire.
Hampshire inte med i diskussionerna
Hampshireaveln berörs inte av det nu fattade beslutet. QG har inte heller diskuterat med danskarna om deras eventuella önskemål om inköp av gener. Som bekant har Danmark fasat ut hampshirerasen ur aveln och satsar nu helt på duroc. I samband med detta sa man att Sverige har hampshire som kan täcka de eventuella behov som danska uppfödare har.
Beslutet att importera danska gener är tagna i Guality Genetics, QG. Det är dock Nordic Genetics som ansvarar för utveckling av hampshire och yorkshire i både Sverige och Finland.
Produktionsresultat i Sverige resp Danmark: Levande födda Sverige 12,3, Danmark 13,8. Antal avvanda per kull 10,3 resp 11,8. Antal kullar per årssugga 2,19 resp 2,25. Svenska siffrorna är från 68 008 kullar i PigWin 2007 och danska siffrorna är från AgroSoft och 750 000 kullar januari till juli 2008. /LG 090223
Tillbaka till www.grisportalen.se