@-GRIS 16 september 2005
@-GRIS är ett komplement till tidningen GRIS, med senaste grispriserna och nyheterna. @-GRIS utkommer fredagar, eller när grispriserna är satta. I övrigt när något viktigt inträffar.
Använd gärna innehållet i
@-GRIS för att sprida kunskap om näringen, men ange då @-GRIS som källa! Tipsa om nyheter, problem och problemlösningar, arrangemang, nya produkter och tjänster!
@-GRIS finansieras via tidningens prenumerationsavgift. Prenumerera på GRIS (12 nr/år) och @-GRIS (ca 60 nr/år)! Pris 190 kr inom Sverige, inkl moms 10.75! Norden 400 skr. Betala på bankgiro 440-0123 eller postgiro 692221-5. Vill du ha faktura eller kontakta oss, maila till gris@agrar.se eller ring 019-576090.

Grispriserna vecka 38
Skövde Slakteri höjer slaktsvinspriset 15 öre på måndag, priserna vänder upp igen i Europa, tyska nära 30 öre
Skövde Slakteri är det enda slakteri i Sverige som höjer slaktsvinspriset nästa vecka! Den ensidiga höjningen blir 15 öre till 11,70. Svenska slaktgrisnoteringarna är i övrigt oförändrade.
-Vi säljer bra och det finns utrymme för höjning av slaktsvinspriset, säger Skövde Slakteris vd Cato Gustafsson. Vi höjer grundnoteringen och väljer därmed att dela med oss av slaktmarginalerna till alla våra leverantörer och inte till vissa utvalda, säger han. Det är noteringen som bör höjas, inte enskilda tillägg, som endast vissa leverantörer kan få del av!

Internationell vändning
Danska suggpriset går visserligen ner dryga 35 svenska öre ytterligare, men den internationella trenden är uppåt. Tyska slaktgrisnoteringen går upp nära 30 öre nästa vecka. Det finns anledning att tro att flera länder följer efter.
Överutbudet av grisar i Europa har tryckt ned noteringarna i de flesta viktiga grisländerna, utom Sverige, Norge och Finland. Framför allt anses det vara stora utbud i Holland och Tyskland som är orsak till prissänkningen. Nu väntas dock åter stabilare priser i Europa.
Futuremarknaden visade uppåtgående tendens redan förra veckan. De som köper på termin förutsåg tydligen vändningen för kontantpriserna och terminspriserna är fortsatt uppåt även idag fredag.

Sojan på halvårslägsta
Grisproducenter som använder egen spannmål och kompletterar med soja, kan nu glädja sig åt att sojanoteringarna är de lägsta på ett halvår. Den som dessutom odlar raps kan glädja sig åt att rapspriset stiger.
-Sälja raps och köpa soja ser väldigt rätt ut, säger Björn Folkesson, Öland, som följer de internationella priserna. Det är sällan pengar kommer från två håll!
 
Större livsmedelsenheter – ökade haveririsker – svartare rubriker
Den gångna veckan har präglats av en köttskandal. Medierna har skrivit mycket om kött och väldigt mycket om e coli och ehec:
Smittat kött ger tankeställare. Ica har senaste dagarna fått praktisera krishanteringens abc i direktsändning. Att återkalla 14 ton nötfärs i ett land där färsrätter ingår i basmenyn skapar rubriker. Det skriver Ulrika Beck-Friis, Svenska Dagbladet Näringsliv. Det är dessutom endast tre månader sedan Ica fick återkalla 8 ton salmonellasmittad fläskkarré.
Är priset för billigare mat att folk dör? Vilket pris är vi villiga att betala för billigare mat? Att någon dör? Jag vill ha säker mat och om lågprishetsen gör den osäker så betackar jag mig för billig mat. Det skriver Karin Ahlborg i Aftonbladet.
Exemplen på liknande artiklar under veckan är många. Trelleborgs Allehanda har reportage från den lokale Ica-handlaren som tackade nej till centralpackade köttet och mal och säljer sin köttfärs dagsfärsk och av enbart svenskt kött, som man alltid gjort förr. Han har inget till övers för centralpackad köttfärs som blir dagar gammal.  
Hos Icas Hilton Food Group i Västerås bearbetas otroligt stora mängder kött. Det ökar naturligtvis risken att något parti kött kan innehålla farliga bakterier. I det här fallet uppges köttet komma från Danmark och Irland. Distributionen till i det här fallet 269 Ica-butiker gör att ett enda parti felaktigt kött kan spridas över hela Sverige. Med stora konsekvenser och stora rubriker. Stora livsmedelsenheter medför automatiskt att riskerna att få in smitta ökar, samtidigt som smitta kan spridas mycket effektivt.
Hilton Food Group får kontrollera sina köttleveranser själva, s k självkontroll. De har Livsmedelsverkets förtroende att vara ärliga och uppriktiga i sin köttkontroll och själva göra det som Livsmedelsverket skulle ha gjort om myndigheten själva svarat för hela kontrollen. Det är en otrolig badwill att gå ut till pressen för att varna konsumenterna för sina produkter.  
Men det har varit en ännu större badwill att inte varna. Då kanske Livsmedelsverket gjort det i stället. Smittan upptäcktes tydligen i och med den femåriga pojkens tragiska dödsfall, men den hade inget med det återkallade köttfärspartiet att göra, visar det sig nu efteråt.
Det här är sannolikt inte sista gången liknande händer. Nu är dessutom massmedierna medvetna. Det är ingen överdriven sammanfattning av historien, att en markant svängning skett i attityden till importerat kontra svenskt kött. Många skribenter tycker att livsmedelsindustrin ska använda svenskt kött.
Ica Hilton har mediamässigt skött de två skandalerna på ett bra sätt, men man ska nog fundera över hur många skandaler man tål. Icas lågprisvarumärke Euroshopper har haft en stor röd varningssignal hängande över sig en hel vecka. Det måste kosta otroligt mycket pengar. Central packning har tydligen sina risker, goodwillmässigt!
Men köttskandalen ger även oss inom primärproduktionen anledning att fundera på stordriftens problem. Det är inte billigt när smitta, eller andra störningar, kommer in i stora besättningar. Med sjunkande marginaler ökar även de ekonomiska riskerna vid störningar. Samtidigt ökar omvärldskontakterna och samhället tillåter t ex att riskfyllda transporter ur smittsynpunkt ökar, som sker i södra Sverige. Samhället skyddar inte heller längre sin basnäring mot vildsvin, som är en risk för grisproduktionen, varg och lodur för fårägarna och överhuvud taget är biologisk mångfald (vem vill möta varg och vildsvin i skogen) viktigare än att minimera riskerna inom lantbruket och livsmedelsproduktionen.
Danskarna lever ständigt med smitthotet (svinpest) från vilda djur söderifrån. Förra veckan fick vi också en påminnelse om detta.  /LG  

Partipriset,
Partipriset är oförändrat vecka 38.

Svenska slaktsvinspriser, grundnoteringar
Till slakteriernas grundpriser tillkommer i de flesta fall olika tilläggsbetalningar, som kan vara betydande. I Ginstens pris ingår generellt marknadstillägg med 1 kr.
Pil > framför pris visar höjning, < visar sänkning, inget tecken betyder oförändrat pris sedan förra veckan.
V 38          Slakteri            Viktgr kg          v 37        v 36        v 35        v 34        v 33        v 32   
 12,55   Ginsten Slakt       65 - 94,9      12,55   >12,55    12,30    12,30    12,30    12,30
  11,75   KLS                
64 - 94,9      11,75   >11,75    11,50    11,50  >11,50    11,25
>11,70  Skövde Slakteri 75 - 94,9      11,55   >11,55    11,30    11,30  >11,30    11,20
  11,50   Swedish Meats   73 - 94,9*     10,50   >11,50    11,25    11,25  >11,25    11,00
  11,50   Alviksgården      fria vikter      10,50   >11,50    11,25    11,25  >11,25    11,00
  11,50   Ystad Slakteri AB 71 – 95       10,50   >11,50    11,25    11,25   >11,25   11,20
  11,50   SLP                 70 – 94,9       10,50   >11,50    11,25    11,25  >11,25    11,20
  11,50  Dahlbergs Slakteri 71 - 94,9     10,50   >11,50    11,25    11,25  >11,25    11,00
 ej satt  Dalsjöfors Slakteri 70 - 94,9       10,50   >11,50    11,25    11,25   >11,25   11,20   
 ej satt  Ugglarps Slakteri  70 - 94,9       10,50   >11,50    11,25    11,25   >11,25   11,20        
* Premie 5 öre/kg för slaktsvin 82 - 87,9 kg, för jämnare grisar.

Norden
Ländernas avräkningspriser kan inte jämföras exakt med varandra p g a olika prissättningssystem och varierande efterbetalning. I Danmark avräknas vid 60 %. Varje procentenhet är värd ca 10 danska öre, vilket t ex ska beaktas vid jämförelse med svenska priser. Dansk efterbetalning kan vara runt 1 skr. Dansk kurs 1.25, norsk 1.18, euro 9,34.
Skr     Slakteri     Bäst bet. viktgr   valuta  v 38   v 37   v 36   v 35   v 34  v 33
11,00
Danish Crown/TiCan  70,0 – 84,9 kg       dkr      8,80 <8,80 <9,10>9,30 >9,10  >8,90
23,44  Norsk Kjött             55,1 – 77,0 kg*     nkr     19,87**19,87 19,87 19,87 19,87 19,87
11,76 Österbottens Kött          70 – 86 kg      euro     1.24     1,24   1,24  1,24  1,24    1,24
12,60 Snellman, Finland          78 – 101 kg     euro      1,35     1,35   1,35 1,35   1,35   1,35   
* Från norska priser ska dras slaktdjursavgift 1,90 nkr, m m.
** Priset är oförändrat inom viktklassen, men stiger för de tyngre grisarna.
 
Europa. Källa: Henton Børsmæglerselskab. Priserna är från 15 september 2005. Eurokurs 9.34 kr. Priserna ska inte exakt jämföras med svenska, se framför allt på trenderna.
Skr           Land                v 37        v 36        v 35       v 34        v 33         v 32      
10,64  Frankrike        1,14    <1,15   <1,23   <1,26    >1,27      1,23   
13,72*Tyskland        1,47    <1,47      1,52   >1,52    >1,49    >1,47      
10,46   Belgien          1,12    <1,12    >1,15   >1,13      1,12      1,10   
11,30  Italien            1,21      1,21    >1,21     1,06    >1,06      1,01        
* Tyska priset går upp 3 cent nästa vecka, dvs nära 30 öre.

Futurepriser
Futurepriserna per kg slaktad vikt på svinmarknaden i Hannover. Priserna är från 15 september, Källa: Henton Børsmæglerselskab.
Mån           v 37    v 36       v 35       v 34       v 33       v 32        v 31
Sep      >1,464     1,440   <1,440    >1,480    >1,477   >1,474    >1,455    
Okt      >1,375   >1,345   <1,340      1,365    <1,365   >1,367    >1,352  
Nov      >1,358   >1,340   <1,333    >1,358    <1,347   >1,355    >1,340   
Dec      >1,322   >1,315   <1,300    >1,335    >1,329   >1,324    >1,310  
Jan      >1,292   <1,279   <1,280    <1,310    >1,313   >1,300    >1,280  
Feb       1,330   <1,330     1,340    <1,340    <1,343   <1,350    >1,360 
mars     1,320   <1,320     1,360      1,360      1,360   <1,360    >1,365     
April      1,370     1,370     1,370      1,370      1,370     1,370      1,370    
Maj       1,385     1,385     1,385    >1,385      1,380     1,380      1,380   
Juni      1,385     1,385     1,385    >1,385      1,380     1,380      1,380
Juli       1,380     1,380     1,380      1,380     1,380
Aug     1,380     1,380

Grispriser i andra EU-länder
Euro, omräkningskurs 9,34. Korrigerade noteringspriser. Källa: ISN, Tyskland.
Skr      Land                   v 37          v 36          v 35          v 34          v 33  
15,30
  Portugal     <1,558    <1,638      1,698      1,698     1,698  
14,90  Italien        <1,551    >1,595   >1,576    >1,481     1,323    
14,00   England      <1,472    >1,500     1,486      1,486    >1,486   
13,70  Spanien      <1,389    <1,465     1,509     1,509      1,509  
13,22   Tyskland     <1,366    <1,416     1,466    >1,466    >1,436
12,47    Sverige           1,335     >1,335      1,308        1,308     >1,308     
12,88   Österrike    <1,330    <1,380     1,430      1,430    >1,430   
12,86   Holland      <1,328    <1,377   >1,425    >1,416    >1,377
13,10  Belgien       <1,316    <1,403   >1,477    >1,440    >1,427     
12,55   Frankrike    <1,316   <1,344   <1,412    >1,453    >1,413      
12,36   Danmark    <1,283   <1,324   >1,351    >1,324    >1,297   
Senaste notering saknas:
13,72   Tjeckien       ------     -------     <1,468   >1,469    <1,457   
13,30    Polen          ------      ------     >1,427   >1,424    >1,408  
12,63    Irland          ------      1,353   <1,353      1,387       1,387   

Suggor, Sverige
Slakteri               Bäst bet. viktgr    v 38      v 37       v 36     v 35       v 34      v 33     v 32
Dahlbergs Slakteri 140 kg och över     7,50     7,05    >7,05    6,80     6,80     6,80     6,80
Swedish Meats        140 kg och över     6,85     6,85    >6,85    6,60     6,60     6,60     6,60
Skövde                      140 – 58 %       6,85     6,85    >6,85    6,60     6,60     6,60    6,60
Dalsjöfors Slakteri                58 %      6,85     6,85    >6,85    6,60     6,60      6,60     6,60 Ugglarps Slakteri           57 – 59 %   ej satt     7,35    >7,35    7,10     7,10      7,10    7,10 SLP                       140,1 kg- 58 %     7,35     7,35    >7,35    7,10     7,10      7,10    7,10

Suggor, utland
Skr   Slakteri                   Bäst bet. Viktgr    valuta      v 38     v 37        v 36       v 35       v 34
8,25
Danish Crown/TiCan Över 129,9 kg        dkr    <6,50 <6,80    <6,90   >7,10   >6,90
4,10  Österbottens Kött    Fria vikter, klass E  euro     0,46   0,46      0,46     0,46     0,44  
4,39   Snellmans                   Klass E            euro      0,47   0,47      0,47     0,47     0,47

Valutor
Fredagar        i dag         v 37         v 36        v 35       v 34        v 33          v 32     
Pund         <13,78  >13,80   <13,66  <13,68  >13,74  >13,51   <13,41
Dollar          >7,60    >7,51    <7,44    <7,58   >7,66    <7,45     <7,54    
Euro              9,34    >9,34    <9,31    >9,34   >9,33    <9,30     <9,34      
Dansk            1,25     1,25      1,25      1,25     1,25      1,25     <1,25    
Norsk           >1,20     1,19    >1,19    >1,18   <1,17      1,18     <1,18    
Yen              >6,88   >6,79     <6,76   <6,89   >6,94   >6,80      <6,77    

Marknadskommentarer, slaktsvin
Swedish Meats
Johan Andersson: -Svenska marknaden är fortsatt ganska bra och påminner om förra veckan. Det mesta säljs bra, utom karrén.
Ginsten Slakt
Bengt-Göran Bengtsson: -Försäljningen är fortsatt bra.
Skövde Slakteri
Cato Gustafsson: -Skinkförsäljningen har tagit riktig fart, sidan också. Alla produkter går ganska hyfsat, utom karrén. Den fryser vi in. Det är ett bättre val än att “ge” bort den.
-Slaktmarginalerna är så pass bra att den ger utrymme för prishöjningar. Vi höjer grundnoteringen 15 öre för alla, i stället för att locka enskilda producenter med högre tillägg.
Ugglarps Slakteri
Thomas Olander: -Köttförsäljningen är fortsatt bra, allt försvinner ur huset, vilket dock beror på för liten slakt. Charken visade dock ett försäljningsdropp under veckan, en allmän orderneddragning med 15 %. Det kan bli så här ibland på hösten, men jag vet inte riktigt varför.
Österbottens Kött
Stefan Saaristo: -Marknaden är typisk för årstiden, men alla har förväntningar på höjt pris.
Danish Crown
Åter tvingas vi konstatera prisfall på de flesta skinkmarknaderna. Samma gäller bog och annan charkråvara. Baconmarknaden är oförändrad. Volymmässigt är den tillfredsställande.
Efterfrågan är fortsatt god från Ryssland och Centraleuropa och väntas bestå under hösten. Japanmarknaden är fortsatt stilla. /LG

Smågrispriser, Sverige
Swedish Meats
Smågrispriserna höjs 10 öre för bis och bas, 20 öre för nyavvanda, 10 öre för KRAV. Marknadstillägg 30 kr/smågris.
Klass, kr/kg         v 38       v 37       v 36        v 35        v 34       v 33        v 32     
Bis Plus,23 kg      >17,80   >17,70   >17,60    >17,45    >17,30    >17,20      17,10  
Bas, 23 kg           >16,50   >16,40   >16,30    >16,15    >16,00    >15,90      15,80   
Nyavvanda, 9 kg   >35,85   >35,65   >35,30    >34,85    >34,50    >34,40      34,30   
KRAV, 23 kg         >23,50   >23,40   >23,30      23,20    >23,20    >23,10      23,00   
KLS
Marknadstillägg 10 kr/smågris. Smågrispriset går upp 10 öre.
KLS Smågris        >18,35    >18,25   >18,15     >17,95    >17,80    >17,60      17,45  
Ugglarp  
Marknadstillägg 10 kr/smågris.
Särklass               ej satt    >18,50   >18,40   18,25     18,25      >18,25      17,75     
Ugglarpsgrisen      ej satt   >17,50   >17,40   17,25     17,25      >17,25      16,75    
Skövde Slakteri
Marknadstillägg (ej vita) 30 kr/smågris.
SwedeHam+          ej satt   >17,82  >17,71   >17,58    17,34      >17,34      17,29     
SwedeHam            ej satt  >16,51  >16,41   >16,29    16,05      >16,05      16,01     
Vita                      ej satt  >15,40  >15,31               >15,20      >14,97      14,93    
SLP
Marknadstillägg 10 kr/smågris, dock ej vid mellangårdsavtal.
SLP+                   >18,60  >18,50  >18,40    18,25     18,25      >18,25*     17,75    
* Höjningen är tillfällig.
Dahlbergs  
Marknadstillägg på förmedlingsgrisar 30 kr.
Särklass D          ej satt    >17,80   >17,75   >17,60   >17,50     >17,35      17,20        

Smågrispriser,  Norden
Danish Crown/TiCan Kurs 1.25. Smågrispriserna ner.
Skr    Vecka, dkr          v 38         v 37        v 36      v 35       v 34      v 33       v 32   
245   Basis 7 kg          >196     <193     <201   >206    >201    >197     <190    
425   Basis 30 kg          340     <340     <352   >360    >352    >344       336   
251   SPF+Myc 7 kg     >201     <198     <206   >211    >206    >202     <195  
431   SPF+Myc 30 kg     345     <345     <357   >365    >357    >349       341  
256   SPF 7 kg            >205     <202     <210   >215    >210    >206     <199   
436   SPF 30 kg            349     <349     <361   >369    >361    >353       345    
873   Økologi 30 kg      699     <699     >706   >704    >697    >690      >683   

Norsk Kjøtt
Smågrispriset är oförändrat. Kurs 1.18
637   25-kilos              540     <540       590     590      590       590       590    
Snellmans
Euro, kurs 9,34
579  Grund 30 kg A1*    62         62         62      62        62         62         62      
*) Tillägg för avelsindex 0 - 4 euro/st + mängdtillägg.

Smågrisar, balansen  i förmedlingen, + = överskott, – = brist
Slakteri                            v 38          v 37
Swedish Meats        24 000    24 000
Ugglarps Slakteri       1500      1 800    
SLP                                       2 500    
Skövde Slakteri        3 000      3 000   
KLS                         brist         brist

Marknadskommentarer, livdjur
Swedish Meats
Carl-Olof Port: Bristen på smågrisar är något mindre till nästa vecka. Väntan är 3 - 4 veckor.
Danish Crown
Smågrispriserna justeras på måndag med hänsyn till väntade foderpriser under hösten. Smågrisfodret faller mest. Det gör att 7-kilosgrisen stiger med 1 kr, medan 30-kilosgrisen faller med 50 öre i kalkylen. Suggfodret sjunker från 1,17 dkr till 1,16, smågrisfodret från 1,67 till 1,56, slaktsvinsfodret från 1,15 till 1,13 kr.

Nyheter
Nytt utbrott av svinpest i Sydafrika
Svinpest har konstaterats i Phumlani, nära East London Airport i Sydafrika. För en månad sedan slogs 25 000 grisar ut på en annan plats, vid östkusten, av samma orsak. Källa: ThePigSite.

Taiwan förbjuder matavfall till grisar
Myndigheterna på Taiwan vill förbjuda användning av matavfall som foder till grisar från 1 januari. Orsaken är för stor risk för mul- och klövsjuka och svinpest, trots att det råder pastöriseringstvång redan nu för matavfall. Källa: Taipei Times.

Det var inte svinpest i Danmark
Som vid alla tidigare larm om svinpest, var även det senaste vid Holstebro falskt. De 6 700 grisarna som samlats till uppsamlingsplatsen i Kolding, har nu fått fortsätta färden till Tyskland och Polen. Källa: LandbrugsAvisen.
Däremot har Danmarks Fødevareforskning bekräftat att en nordjylländsk ko som avlivats hade galna kosjukan, BSE. Det var Danmarks fjortonde fall. Källa: Danmarks Fødevareforskning.

Ekologiska grisar mindre sjuka, men har mer mask
En jämförelse utförd av Danmarks JordbrugsForskning visar att sjukdomarna hos danska ekologiska slaktgrisar är 30 % lägre än hos konventionella. Luftvägslidandena hos ekologiska var 12 % och 29 hos konventionella och även mag-tarmproblemen var lägre hos ekologiska. I gengäld hade ekologiska grisar 10 gånger fler symptom på inälvsmask.
Jämförelsen är gjort på material insamlat för en större undersökning, Sundhed og medicinforbrug hos økologiske slagtesvin, och omfattar 16 besättningar med 21 000 levererade slaktsvin och 29 konventionella besättningar med 202 000 slaktsvin. Källa: Danmarks JordbrugsForskning.

Göran Persson vid riksdagens öppnande
-Sverige mörknar om hagar och ängar beskogas. Fler betesdjur och nya grödor ska kunna bidra till att hålla markerna öppna. Ett nytt landsbygdsutvecklingsprogram läggs fram. Småskalig livsmedelsproduktion underlättas. Den ekologiska produktionen av livsmedel ska öka. Krav och tillsyn skärps i hela livsmedelskedjan. Ursprungsmärkningen utvidgas. Konsumenternas trygghet ska öka och hållbar konsumtion prioriteras. Källa: Regeringsförklaringen.

JTI kartlägger energianvändningen
JTI ska kartlägga energianvändningen i lantbruket för att dels få underlag för bedömning av pris- och skatteeffekter, dels för att undersöka behovet av att byta energislag. I första hand ska man kartlägga den del av energianvändningen som jordbrukaren har möjlighet att styra över i produktionen av livsmedel och foder, men även en övergripande beskrivning av energianvändningen i alla steg i livsmedelskedjan, från växtnäring och importerat foder till hushållens lagring och matlagning ska göras. Källa: JTI. Mer info: http://www.lantbruksforskning.se/templates/bioenergi.asp?artid=144112>

Byggboom på gång för grisar och nöt
Det är många stora byggen igång, eller planeras, för grisproduktion. Men det är också många mindre producenter som lägger ned. Behovet av nya stallplatser är stort, vilket bl a visas av den konstant stora smågrisbristen varje vecka och av sjunkande antal slaktade grisar senaste åren.
Även inom mjölkproduktionen är byggaktiviteten hög. Vid ett seminarium vid Svensk Mjölk i augusti angavs behovet av nya koplatser till 25 000 om året de närmaste åren för att upprätthålla landskvoten på 3,3 milj ton mjölk. Det är mer än dubbelt så många koplatser som det byggts för under senare år.
-Vi upplever den största planeringsivern på väldigt många år, säger Lennart Grehn, Jyden. Både mjölk- och grisproduktionen visar stor byggaktivitet samtidigt. Efter flera års avvaktan tror jag lantbrukarna kommit fram till, att endera lägger man av, eller satsar, säger han.
-Vi märker ett ökat intresse för investeringar, men trenden kan vara svår att avläsa, säger Johan Andersson, Swedish Meats. Både besättningar och byggföretag blir allt större och även små förändringar i antalet nybyggnationer ger stora utslag.  
-Det känns som om en del producenter tittar på förutsättningarna för expansion, säger Carl-Olof Port. Det man väntar på är troligen ändringar i L100.
 
Ekologiskt på nätet
20 september är det premiär för e-handel av ekologiska produkter på Ekonav, dvs via internet. Ekonav ska visa ett brett utbud ekologiska produkter för restaurang och storhushåll och börjar med ekologiskt kött och chark, för att senare fortsätta med grönsaker, bröd, mejeriprodukter, m m. Premiär blir det på RestaurangExpo 20 – 21 september.
Ekonav ägs och drivs av Ekokött ek. för. och finansieras med medel från Jordbruksverket.

Exportrådet storsatsar på ekologisk mat
Exportrådet satsar på att öka exporten av ekologisk mat och ekoturism. Satsningen är ett samarbete mellan Exportrådet, KRAV, Ekologiskt Marknadscentrum, Gardfjell Eko/EkoG samt Grolink och syftar till att hjälpa företag med ekologisk inriktning att öka sin export.
Projektet inleds med deltagande på BioFach 2006 i Nürnberg, världens största mässa för ekologiska produkter. Den svenska samlingsmontern kommer att vara på 80 kvm. Källa: Exportrådet.

Lågprisbutikerna tjänar inga pengar
Netto förlorade 130 mkr i fjol på en omsättning på 1,2 miljarader, Lidl gick också med förlust. Tyska Aldi gick med förlust under 10 år när man etablerade sig i Danmark. Det är således tufft att etablera lågprisbutiker på nya marknader.
Netto ägs av Ica och Dansk Supermarked. Lidl är tyskt bolag. Källa: Dagens Handel.

Skånekött har invigt fabriken i Polen
Skånekött flyttar all sin baconproduktion från Skurup till Swinoujscie, när den nya anläggningen är klar som invigdes i veckan. Anläggningen i Skurup får ny produktion.
Swinoujscieanläggningen på 4 000 kvm och 50 anställda ska producera 60 ton bacon per vecka, men det finns gott om utrymme för ytterligare expansion.
Swedish Meats förvärvade 50 % av aktiekapitalet Skånekött AB i början av året. Avtalet ger Swedish Meats rätt att förvärva resterande delen av aktierna inom tre år. I juni beslutade även Swedish Meats bygga en styckningsanläggning för exportkött i anslutning till Skånekött/Kreatina i Swinoujscie. Källa: Pressmeddelande.

Bättre märkning av livsmedel behövs
Den europeiska konsumentorganisationen, BEUC, har genomfört en konsumentundersökning i fem europeiska länder om hur konsumenter uppfattar information och märkning på livsmedelsprodukter. Resultatet visar att det finns stort intresse för hälsosam mat i Europa. Tre av fyra personer uppger att de är intresserade av hälsomedveten mat och 81 % vill ha en hälsomärkning på förpackningar som vägledning. Men trots det stora hälsointresset läser ett fåtal innehållsdeklarationen. Över hälften uppmärksammar i stället portionsstorlek och fetthalten. Flertalet väljer istället en produkt på grund av reklamtexten.
-I Sverige ger nyckelhålsmärkningen bra information, men det finns ändå mycket som behöver förbättras. Eftersom vi vet att reklamen är ensidig och ibland vilseledande måste det gå att läsa sig till mer kunskap på förpackningen. Informationen ska ta fasta på flera hälsosamma faktorer och ge ett bra underlag när vi vill köpa hälsosamt mat, säger Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumentråd. Källa: Sveriges Konsumentråd.

Danish Crowns ordförande öppen för externa styrelseledamöter
-Vi har god erfarenhet av externa ledamöter i våra dotterbolag och i ljuset av den ökade internationaliseringen är det naturligt att vi positivt överväger externa styrelseledamöter även i moderbolaget, säger Danish Crowns ordförande Niels Mikkelsen.
Danish Crowns ordförande räcker således ut handen till Danske Svineproducenter, som ställer krav på externa ledamöter i styrelsen, som vi berättat om tidigare. Han kommenterar även den rapport som en kommitté arbetat på under ett år om Danish Crowns företagstatus och finansiering. Ombildning till aktiebolag verkar inte aktuellt. I rapporten finns även en rad idéer för kapitaltillförsel.
-Andelsförening är väl ägnat som företagsform även för framtidens Danish Crown, säger han.
Danish Crowns fullmäktige sammanträder nästa vecka och tar ställning till rapporten. Källa: Danish Crown.
Danske Svineproducenters ordförande Torben Poulsen är kritiskt till rapporten:
-Det rapporten visar efter ett års arbete har en revisor kunnat utreda på en eftermiddag, säger han och kräver snabbare handling i det stora slakteriet. Det är av skatteskäl rapportkommittén anser att Danish Crown inte ska bli aktiebolag, menar han. Källa: JyllandsPosten.

Bättre sperma i svalare svinstall
Galtars spermaproduktion och suggornas fruktsamhet hämmas både av hög temperatur och av fuktig luft. Det visar Annop Suriyasomboon i en avhandling från SLU. Hög temperatur har, som också visats i tidigare studier, en negativ inverkan på spermieproduktionen. Vad som däremot inte tidigare visats är att även hög luftfuktighet har en negativ inverkan på galtarnas könsfunktioner. Suggornas fruktsamhet påverkas negativt av såväl hög temperatur som hög luftfuktighet.
De nya kunskaperna har framför allt betydelse för varma länder. Med EVAP (evaporative cooling system) eller "tunnelventilation" kan temperaturen sänkas några grader, men samtidigt får man en ökad luftfuktighet. Källa: Pressmeddelande. Mer info: http://epsilon.slu.se/

Företagsnytt
LRFs vd Reinhold Lennebo ersätts med Karl-Gunnar Burman och Lars Holmgren.
LRFs vd Reinhold Lennebo har tvingats lämna LRF efter tre år och ersätts av Karl-Gunnar Burman som varit chef för LRFs medlems- och näringspolitiska verksamhet. Samtidigt blir LRFs hittillsvarande ekonomidirektör Lars Holmgren vd för LRFs ekonomiska moderbolag LEAB.

Danska MaskinBladet har köpt 40 % i Agriprim och JordbruksAktullt, satsar gemensamt på nordisk marknad
Den danska lantbrukstidningen MaskinBladet har köpt 40 % av aktierna i it-företaget Agriprim AB och därmed även i JordbruksAktuellt. Avsikten är att utbyta information och artiklar och samverka om både annonsförsäljning och annonser i de båda länderna.
-Vi tog upp en diskussion med MaskinBladet om ett informellt samarbete, men det slutade med att MaskinBladet köpte in sig i Agriprim AB, säger vd Stefan Ljungdahl. Vi har samma affärsidé och våra båda tidningar är som två tvillingsjälar, oberoende och med liknande upplägg. Vi fann att vi kan göra mycket tillsammans. Bl a få en bättre omvärldsbevakning. Vi kan också utveckla våra företag snabbare med gemensamma resurser.
-Vi ser Norden som en framtida gemensam mediamarknad. Ett samarbete mellan Danmark och Sverige kan vara en bra början, säger Stefan. Den som annonserar i Sverige efter t ex en maskin, vill sannolikt ofta även se vad som finns i Danmark. Det kan vi nu hjälpa till med på ett enkelt sätt. T ex så enkelt som med ett kryss i annonsbeställningen. Redaktionell information om företag och organisationer berör numera ofta båda länderna.
Båda tidningarna har webbplats och marknadstorg bl a för begagnat. Agriprim har dessutom nyhetsportal och säljer it-konsulttjänster. JordbruksAktuellt har en upplaga på 87 000 ex, MaskinBladet 54 000, och når praktiskt taget alla lantbrukare i de båda länderna.

Swedish Meats ska tillverka mer korv i fler förpackningar i Linköping
Swedish Meats ska investera 17 milj skr i en utvecklad förpackningshantering i Linköpingsanläggningen, som blir en av Europas modernaste korvfabriker. När utbyggnaden är klar i maj kan 400 ton tillverkas per vecka.
-Högre kapacitet och nya förpackningslösningar gör att vi kan utveckla vårt samarbete med handlen, säger Thomas Perkiö, direktör projekt och affärsutveckling. Källa: Pressmeddelande.

Scan Piggham Tunna Skivor nytt sortiment med nya smaker
Scan satsar på en ny produktserie, Scan Piggham Tunna Skivor, med nya smaker och ny 150 grams förpackning och ny vikning av skinkan som gör skivorna lättare att ta isär.
De tre nya smakerna är Läcköskinka extra röksmakt, Rökt skinka med bacon/vitlökssmak och Rökt skinka med senapssmak. Källa: Pressmeddelande.

Bättre balans för grisproduktionen i Norge 2006
Nya prognoser över grisproduktionen i Norge visar att grisköttöverskottet blir 4 400 ton 2006. Det anses rimligt i förhållande till målet att Norge ska vara nära självförsörjande på griskött. 5 % mer griskött väntas 2006, jämfört med 2005. Antalet grisar väntas öka 1 % och genomsnittliga slaktvikten väntas bli 76,1 kg.
Grisköttförsäljningen väntas öka 2 % (2,2 i år) och priset väntas sjunka 0,90 nkr.  
Norges exportkvot enligt WTO-avtalet är 3 500 ton. Sammantaget ser marknadssituationen i Norge ljusare ut nästa år än under 2005. Källa: Norsvin.

DLA Agro och Kemira samarbetar i Norden och Baltikum
Danska DLA Agro och finska gödselmedelstillverkaren Kemira Grow How inleder samarbete i Norden och Baltikum. Ett gemensamt inköpsbolag för gödselmedel ska bildas. Samtidigt övertar DLA Agro 50 % av aktierna i Kemiras baltiska företag som bl a säljer foder, spannmål och andra förnödenheter. Kemira blir också medlem i DLA Agro. Kemira Grow How tar därmed steget in i foder- och spannmålshandeln för första gången. DLA Agro är en avknoppning av Den Lokale Andel och ett nätverk för den privatägda spannmåls- och foderhandeln. Källa: Pressmeddelande.
Kommentar: Nyligen gick Spannex in i samarbetet med DLA Agro för att samordna inköp av gödsel och andra förnödenheter och vinna storköpsfördelar.   

Agenda

Kurs för kompetensutveckling: Stallar och skötsel för god grisvälfärd, oktober 2005 till mars 2006
Det finns ännu några platser kvar till distanskursen Stallar och skötsel för god grisvälfärd, som pågår från oktober till mars. Den motsvarar 5 veckors heltidsstudier, men kan läsas över totalt 20 veckor. I kursen fokuseras på stallar och skötsel, d.v.s. inhysningssystem, hygien, skötselrutiner, hälsoproblem, smittoskydd samt beteende och välfärd. Kursen är gratis. Information och anmälan: Dan.Rantzer@jbt.slu.se eller tel 040-415111.

Årsmöte och Kongres for Svineproducenter 25 och 26 oktober
Landsudvalget for Svin håller Årsmöte och Kongres for Svineproducenter 25 och 26 oktober. Mellan 1 700 och 1 800 grisuppfödare och andra intresserade brukar besöka kongressen, vilket gör den till en av de största grisuppfödarmötena i världen.
Föredrag att välja på, bl a: Konkurrensfrågor, globaliseringen, amerikansk grisproduktion, grisar för humanmedicinska ändamål, framtidens grisnoteringar, eller varför inte suggor, slaktsvin eller vindkraftverk, om du funderar på vilka investeringar som är bäst. Källa: Landsudvalget.

Matfestival i Stockholm 17 – 18 september
I morgon 17 september och söndag hålls en matfestival vid Hornstulls Strand 1, Stockholm, 11 – 17, öltält fram till 22. Ekologiska produkter från lokala odlare och från andra länder, medverkan av matskribenter och –författare, mat och diskussion om mat och matkvalitet.

RestaurangExpo 20 - 21 september, Sollentuna
RestaurangExpo hålls 20 – 21 september i Sollentuna Expo Center, Stockholm. Livsmedelsindustrin, odlare, uppfödare och importörer visar sina produkter för krögarna och inspirerar till nya gästupplevelser. Källa: Pressmeddelande.

Öppet hus på 67 gårdar i Danmark på söndag
18 september hålls traditionellt öppen gård i Danmark. 67 gårdar tar emot besökare för att visa hur moderna danska lantbruk fungerar.

Redaktion:
GRIS
Berga, Stenåsen 311, S-692 93. Kumla
Lars-Gunnar Lannhard, 019-576090, 070-6636090, lg.lannhard@agrar.se
Nils Andersson , 0151-10315, 070-6428656, nils@agrar.se